Ojojoj. Uppdrag granskning sätter en nål i den ballong som kommunisterna utgör. Pyyyys hör jag. Självgodheten fungerar bara så länge man inte får det jobbigt. Då blir den bara patetisk och det är nog det enda jag kan beskriva ung vänsters förbundsordförande Tove Fraurud som efter kvällens uppdrag granskning.
Hela kommunistgänget är ordentligt ditsatt. Kommer ha svårt att sova i natt. Vill verkligen läsa reaktionerna på dagens program. Kan tänka mig att det blir en ganska nasty jakt nu.
Det ser ut som om kommunisterna ska vara med och göra upp om försvaret. I andra länder har vi sett att det är dåligt för folkhälsan.
Tyvärr ska jag med ett tåg om ett litet tag. Detta hade jag önskat skriva mycket om men det får vara så länge.
tisdag, september 28, 2004
torsdag, september 23, 2004
Ska Europa äntligen bli helt?
Idag har ansvarige kommissionären för utvidgningsfrågor meddelat att det efter Turkiets eftergifter vad gäller den omdiskuterade otrohetslagen så finns det inga principiella hinder för ett medlemskap i EU.
Hurra säger jag!
Äntligen kan Europa bli helt också inom unionen. Självklart kommer medlemskapsförfarandet att ta tid men den mentala bilden av EU som Europa är precis lika viktig som själva medlemskapet.
Bryggan mellan muslimskt och kristet. Erkännandet av Turkiets viktiga historiska, kulturella och intellektuella roll för Europa. Det är fantastiskt men kommer kräva mycket arbete från Turkiets sida.
Samtidigt lär det arbete med all säkerhet gå lättare efter ett löfte om medlemskap än att ständigt arbete med reformer i ovisshet. Hösten kommer bli spännande. Jag hoppas verkligen att stats- och regeringscheferna tar sitt förnuft till fånga och välkomnar Turkiets medlemskapsförhandlingar. Den stora farhågan är ju Tyskland. Vilka diskussioner som pågår i de nya medlemsländerna har jag svårt att överblicka. De har nyligen gått igenom samma sak och jag misstänker att de inser värdet av att förhandlingarna får börja på allvar.
Hurra säger jag!
Äntligen kan Europa bli helt också inom unionen. Självklart kommer medlemskapsförfarandet att ta tid men den mentala bilden av EU som Europa är precis lika viktig som själva medlemskapet.
Bryggan mellan muslimskt och kristet. Erkännandet av Turkiets viktiga historiska, kulturella och intellektuella roll för Europa. Det är fantastiskt men kommer kräva mycket arbete från Turkiets sida.
Samtidigt lär det arbete med all säkerhet gå lättare efter ett löfte om medlemskap än att ständigt arbete med reformer i ovisshet. Hösten kommer bli spännande. Jag hoppas verkligen att stats- och regeringscheferna tar sitt förnuft till fånga och välkomnar Turkiets medlemskapsförhandlingar. Den stora farhågan är ju Tyskland. Vilka diskussioner som pågår i de nya medlemsländerna har jag svårt att överblicka. De har nyligen gått igenom samma sak och jag misstänker att de inser värdet av att förhandlingarna får börja på allvar.
Miljöpartiets makthunger del II
Ooopps. Jo, nog finns det en och annan ideologiskt stark personlighet kvar i Miljöpartiet. Per Gahrton, säga vad man vill, är i alla fall principfast och idag har han meddelat att han lämnar uppdraget som talesman i säkerhetspolitska frågor.
Det är kanske inte heller så underligt om han surnar till när Lars Ångström som sitter i riksdagen och uttalar sig tillsammans med de båda språkrören medan den som enligt partiordningen borde tala i dessa frågor är Gahrton som blivit helt utanför. I detta fall tror jag dock att det handlar om Gahrtons övertygelser och inte att han blivit överkörd.
En eloge till Gahrton! Är han månne den siste sanna miljöpartisten?
Det är kanske inte heller så underligt om han surnar till när Lars Ångström som sitter i riksdagen och uttalar sig tillsammans med de båda språkrören medan den som enligt partiordningen borde tala i dessa frågor är Gahrton som blivit helt utanför. I detta fall tror jag dock att det handlar om Gahrtons övertygelser och inte att han blivit överkörd.
En eloge till Gahrton! Är han månne den siste sanna miljöpartisten?
Miljöpartiets makthunger
Det börjar bli allt mer klart för oss att miljöpartiets idéer precis som sossarnas inte tar dem längre än till maktens gräns och sen är det slut.
Miljöpartiets iver att lägga ned det svenska försvaret verkade under gårdagens försvarsrabalder vara som bortblåst. Knappt hann sossarna avbryta förhandlingarna med den borgerliga Alliansen innan mijöpartiet var ute och som vanligt gav oreserverat stöd till regeringens försvarspolitik.
Om det nu blir så att miljöpartiet får vara med och forma det framtida försvaret (bevare oss väl) så finns det inte längre några argument kvar för pappa Göran Persson att hålla dem utanför regeringen. Är det möjligen så att han ringt upp Maria Wetterstrand och Peter Eriksson och frågat om stöd i utbyte mot plaster i regeringen efter valet 2006?
Det är ju helt uppenbart ett stort steg att gå från att att få inre konvultioner bara försvaret nämns till att oreserverat stöjda regeringen. Allra helst ska det bli intressant att se den mediavane miljöradikalen (?) Gustav Fridolin försvara denna uppgörelse i media. Det kommer bli en sann parodi. Lite som är du inte riktigt Fisk. Det finns en hel del för grävande journalister att ta tag i. Underbara jämförelser med miljöpartiets kongressprotokoll och det innehåll proppen får i och med att regeringen idag kommer att anta den.
Jag har ofta kritiserat miljöpartiet för att deras miljöpolitik börjar bli uråldrig. Jag måste komma tillbaka till det ämnet här på blogen. Rättigheten i den kritiken och i frågan om vilken funktion miljöpartiet fyller blir allt mer väsentlig att ställa. Är det verkligen någon idé att rösta på miljöpartiet för en miljövän med tanke på att de allt som oftast ändå gör upp med regeringen? Och eftersom vi inte ser de förslag som faktiskt skulle göra skillnad på växthuseffekt och annat?
Det är bara väljarna som kan svara på den frågan men för mig börjar det bli allt mer uppenbart. Miljöpartiet har gjort sitt.
Miljöpartiets iver att lägga ned det svenska försvaret verkade under gårdagens försvarsrabalder vara som bortblåst. Knappt hann sossarna avbryta förhandlingarna med den borgerliga Alliansen innan mijöpartiet var ute och som vanligt gav oreserverat stöd till regeringens försvarspolitik.
Om det nu blir så att miljöpartiet får vara med och forma det framtida försvaret (bevare oss väl) så finns det inte längre några argument kvar för pappa Göran Persson att hålla dem utanför regeringen. Är det möjligen så att han ringt upp Maria Wetterstrand och Peter Eriksson och frågat om stöd i utbyte mot plaster i regeringen efter valet 2006?
Det är ju helt uppenbart ett stort steg att gå från att att få inre konvultioner bara försvaret nämns till att oreserverat stöjda regeringen. Allra helst ska det bli intressant att se den mediavane miljöradikalen (?) Gustav Fridolin försvara denna uppgörelse i media. Det kommer bli en sann parodi. Lite som är du inte riktigt Fisk. Det finns en hel del för grävande journalister att ta tag i. Underbara jämförelser med miljöpartiets kongressprotokoll och det innehåll proppen får i och med att regeringen idag kommer att anta den.
Jag har ofta kritiserat miljöpartiet för att deras miljöpolitik börjar bli uråldrig. Jag måste komma tillbaka till det ämnet här på blogen. Rättigheten i den kritiken och i frågan om vilken funktion miljöpartiet fyller blir allt mer väsentlig att ställa. Är det verkligen någon idé att rösta på miljöpartiet för en miljövän med tanke på att de allt som oftast ändå gör upp med regeringen? Och eftersom vi inte ser de förslag som faktiskt skulle göra skillnad på växthuseffekt och annat?
Det är bara väljarna som kan svara på den frågan men för mig börjar det bli allt mer uppenbart. Miljöpartiet har gjort sitt.
tisdag, september 21, 2004
Val i Vitryssland
Söndagen den 17 oktober kommer man att hålla val i Vitryssland till motsvarande riksdagen. Min vän Olga Karach har av egen kraft lyckats bli invald i kommunfullmäktige i Vitebsk under tidgare val. Nu siktar hon på att bli invald i parlamentet. Som vi alla kan se är det ingen lek att vara kandidat, eller ens att försöka bli kandidat i Viryssland.
Förhoppningsvis kommer jag att vara på plats i Vitryssland under valet och tiden efter för att ge det stöd jag och CUF kan till hennes kampanj. Nedan kan ni läsa en rapport hon skickat om läget som det är nu.
Ju fler vi är som engagerar oss i Vitryssland desto säkrare blir de som står på demokratins sida.
/ff
STATEMENT
by Olga Karach, deputy of Vitebsk City Council, Belarus, 16.09.2004
I, Olga Karach (b.1979), a deputy of Vitebsk City Council, am deeply
anxious about recent repressive action taken by the authorities
against myself and my assistants.
Over a period of several weeks after the election date had been
announced, two types of leaflets were distributed into letter boxes
and posted on doors in my constituency. Their distasteful, untruthful
text was aimed to discredit me in the eyes of my voters. When this
didn't work, the newspaper Vitebski Rabochy (run by Vitebsk Regional
Council of Deputies) published an article by A. Mishurnyy entitled
"She Really Wants To Get Into Parliament". In the article, Mr.
Mishurnyy calls upon "archangels in white coats" (n.b. implying
"doctors") to stop me from "desperately trying to get into power".
Vitebsk's local entrepreneurs then published leaflets in support of
me, demanding that the circulation of the other leaflets be stopped.
Entrepreneurial leaders Boris El'kin and Anatoliy Shapovalov were
later summoned by the militia and prosecutors, who were extremely
interested as to why they were issuing leaflets to support me.
Moreover, the Adele Cafe, owned by Boris El'kin, was then subjected to
a thorough financial inspection.
On 09.08.2004, I submitted the documents to register my initiative
group to collect signatures in support of my intention to run for a
seat in the Belarusian House of Representatives. Literally just a few
hours before I submitted the documents, I received a visit from a
neighbour, Ol'ga Kachalina, who asked to join my initiative group. She
gave me her personal data, age and address. The submission deadline
was 12.08.2004. According to the Electoral Code, constituency level
electoral commissions "must assist in registering candidates". At
around 6pm on 12.08.2004, I called the electoral commission to ask
whether everything was in order with my documents. I was told that
they were fine, and that there was nothing to worry about. On
13.08.2004, at a meeting of the electoral commission for
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19, I was informed that
Ol'ga Kachalina was in fact underage, and that her mother had stated
in writing at 5pm on 12.08.2004 that her daughter had never agreed to
join my initiative group. Consequently, the commission intentionally
hindered my application, because I still had the right to re submit my
registration documents before 7pm on 12.08.2004. When I went to visit
Ol'ga Kachalina's mother to ask her why she had written this
statement, she burst into tears and said that she had received a call
from Nadezhda Solodovnikova, head of the local education department
(n.b. Tat'yana Kachalina is headmistress at kindergarten No.69 in
Oktyabr' district), during which she was threatened with losing her
job and told that her daughter would be prevented from going to
university if she didn't do as instructed. Therefore, this was a well
planned act of provocation on the part of the authorities.
Furthermore, Nadezhda Solodovnikova had also threatened other teachers
with redundancy for their involvement in my and other initiative
groups.
On 15.08.2004, the Belarusian Social Democratic Party (Narodnaya
Hramada) recommended me such as a candidate to the Belarusian House of
Representatives, and was put forward as a candidate for the Belarusian
House of Representatives on 21.08.2004. On 24.08.2004, the Ministry of
Justice called the BSDP (NH) and demanded all documents concerning my
party membership. These documents were quickly faxed by Aleksey
Gavrutikov, chairman of the Vitebsk region branch of the BSDP (NH).
At 6pm on 24.08.2004, I submitted documents to register myself as a
candidate for the electoral commission in Vitebsk-Oktyabr' district
constituency No.19. At 8pm on 25.08.2004, the chairman of
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19 electoral commission,
Aleksandr Shatalov, and his secretary Irina Meychenya visited the home
of Yelena Fomina, chair of Vitebsk City branch of the BSDP (NH) to
demand all documents concerning my party membership. They also made
photocopies in an attempt to prove that I had supposedly joined the
BSDP (NH) illegally. The next day, Leonid Alekhnovich (a BSDP member
who had agreed to register the Pravdin branch of BSDP (NH) at his
legal address in 2000) began to get calls from the regional department
of justice, suggesting that he concede this legal address. However,
Leonid Alekhnovich confirmed over the phone that it was still the
legal address of Pravdin branch of BSDP (NH). Subsequently, the
regional department of justice demanded written confirmation of the
Pravdin branch of BSDP (NH)'s legal address, as well as a certificate
detailing Leonid Alekhnovich's family members. The following day, a
witnessed confirmation of the Pravdin branch of BSDP (NH)'s legal
address and the certificate were delivered to the regional department
of justice. The regional department of justice then called Leonid
Alekhnovich in for a meeting and requested him to confirm in writing
whether he was a BSDP (NH) member, whether the management body of the
Pravdin branch of BSDP (NH) was located in his flat, and whether
documents relating to party activities were being stored there. He
wrote that he is not a BSDP (NH) member and that the branch's
management body is indeed located in his flat, but no documents
relating to party activities were being stored there. Based on the
fact that he is not a party member and that no documents relating to
party activities were being stored there (although all other legally
required documentation was present in the flat), the regional
department of justice refused to consider the legal address of Pravdin
branch of BSDP (NH) as being valid. This was done in order to prevent
me from being registered as a candidate. I consider the reason given
for this refusal to be wholly fabricated, since the legal address does
exist, and all necessary documents may be found there.
31.08.2004 a chief of education department Nikolaj Skorohodov said me,
that I will loose my teacher's work at 02.11.2004 by political
reasons: "you, Olga, must understand why you loose your teacher's
work".
On 14.09.2004, I received a call from a city council official who told
me that a council meeting had just ended, at which it had been decided
not to register me as a candidate under any circumstances. When I
appealed to Aleksandr Shatalov, chairman of the Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission, for explanations, he
just demanded the surname of the official who had called me, but did
not deny the information.
Additionally, I was sent a written caution for "premature campaigning"
on 07.09.2004. Aleksandr Shatalov, chairman of the Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission, read me two letters
from citizens. One was from V. F. Kuznetsova, deputy head of studies
at Vitebsk Secondary School No.6, who claimed to have seen Vyacheslav
Andreyev, a pupil from her school, collecting signatures to register
me as a candidate. The other was from V. P. Gruzdenko, a chief
engineer of Housing Department No.3, who claimed she saw an unknown
woman prompting other women to vote only for me. Moreover, both V. F.
Kuznetsova and V. P. Gruzdenko had been collecting signatures to
register current House of Representatives deputy Gleb Ivanov as a
candidate, and are active supporters of his. I am convinced that these
false statements were created explicitly to get rid of rivals who
might be dangerous for Gleb Ivanov. The electoral commission for
Vitebsk Oktyabr' district constituency No.19 failed to investigate
this matter, and simply gave me a written caution instead, which
testifies once again to the biased attitude of this particular
electoral commission, and implies that they are following political
orders.
On 09.09.2004, I wrote to Vitebsk Oktyabr' district constituency No.19
electoral commission, requesting them either to withdraw their written
caution, or to prove that I or other members of the BSDP (NH) had
actually been engaged in premature campaigning. The answer I received
came in a rather unusual form. During the night of 10.09.2004, a lot
of graffiti appeared on the walls and doors of Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19, with slogans "For Karach!", "ZUBR Is For
Karach!" and "Vote For Karach!". This act was not appreciated by the
local voters. Without waiting for a traditional reply from
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19 electoral commission, I
sent a letter to the Central Electoral Commission on 13.09.2004,
requesting them to withdraw the written caution. I also wrote to the
Oktyabr' district militia station, asking them to locate the hooligans
who had sprayed the walls with my name. I received another non
traditional answer the next day. Stepan Tishutin, a member of my
unregistered initiative group, was returning home from work in the
evening of 15.09.2004. He was detained near his home by militiamen and
taken to Oktyabr' district militia station, where they tried to force
him into taking responsibility for all the graffiti. Meanwhile,
militiamen gained entry into his flat without a search warrant. When
Stepan refused to take responsibility for the graffiti, militiamen
started hinting that a wallet had been stolen in Oktyabr' district,
and this is why they were questioning him. But why was he in
particular suspected of stealing the wallet? Later, militiamen began
to claim that Stepan Tishutin had been detained for being drunk and
disorderly, although he had not been tested medically. I am positive
that the militia's next step will be to search the homes of all
members my of unregistered initiative group, and that aerosols will be
"planted" there as "evidence".
As a deputy, I receive visits from voters every Monday from 7-9pm. The
Monday after I had submitted my documents for registration
(30.08.2004), the authorities began hindering me in my activities. On
30.08.2004, the authorities put pressure on Oktyabr' district housing
authorities to try and ban me from meeting with my voters. During my
meeting that day, two of Gleb Ivanov's paid assistants and a
representative of Oktyabr' district housing authorities turned up
without explaining the reason for their visit. On 06.09.2004, a young
man claiming to be one of Gleb Ivanov's assistants also came to my
meeting, and began asking the queue waiting to see me what they
thought of Gleb Ivanov. When several people were negative about Gleb
Ivanov, he began demanding their names for what he described as
"further investigations". On 13.09.2004, two men in suits, ties and
raincoats came to my meeting, waited for everyone to leave, and
introduced themselves as representing Gleb Ivanov. They asked me to
think carefully about whether it was worth me running as a
parliamentary candidate in these elections, because I often walk
around alone in the evening, and who knows what might happen to me?
Perhaps I wouldn't make it home at all... I consider this as direct
physical intimidation on the part of Gleb Ivanov.
All the above demonstrates that Vitebsk-Oktyabr' district constituency
No.19 electoral commission is doing everything it can to destroy the
principle of equal rights to participate in elections, and to
guarantee Gleb Ivanov's victory by any means possible.
I hereby demand an end to this politically motivated repression
against myself and my assistants. I also request Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission to stop contravening
Article 191 of the Criminal Code, and really to begin ensuring equal
opportunities for all candidates running for Belarusian House of
Representatives elections.
I zm sure, that the repressions will be contined....
Olga Karach,
a deputy of Vitebsk City Council
Förhoppningsvis kommer jag att vara på plats i Vitryssland under valet och tiden efter för att ge det stöd jag och CUF kan till hennes kampanj. Nedan kan ni läsa en rapport hon skickat om läget som det är nu.
Ju fler vi är som engagerar oss i Vitryssland desto säkrare blir de som står på demokratins sida.
/ff
STATEMENT
by Olga Karach, deputy of Vitebsk City Council, Belarus, 16.09.2004
I, Olga Karach (b.1979), a deputy of Vitebsk City Council, am deeply
anxious about recent repressive action taken by the authorities
against myself and my assistants.
Over a period of several weeks after the election date had been
announced, two types of leaflets were distributed into letter boxes
and posted on doors in my constituency. Their distasteful, untruthful
text was aimed to discredit me in the eyes of my voters. When this
didn't work, the newspaper Vitebski Rabochy (run by Vitebsk Regional
Council of Deputies) published an article by A. Mishurnyy entitled
"She Really Wants To Get Into Parliament". In the article, Mr.
Mishurnyy calls upon "archangels in white coats" (n.b. implying
"doctors") to stop me from "desperately trying to get into power".
Vitebsk's local entrepreneurs then published leaflets in support of
me, demanding that the circulation of the other leaflets be stopped.
Entrepreneurial leaders Boris El'kin and Anatoliy Shapovalov were
later summoned by the militia and prosecutors, who were extremely
interested as to why they were issuing leaflets to support me.
Moreover, the Adele Cafe, owned by Boris El'kin, was then subjected to
a thorough financial inspection.
On 09.08.2004, I submitted the documents to register my initiative
group to collect signatures in support of my intention to run for a
seat in the Belarusian House of Representatives. Literally just a few
hours before I submitted the documents, I received a visit from a
neighbour, Ol'ga Kachalina, who asked to join my initiative group. She
gave me her personal data, age and address. The submission deadline
was 12.08.2004. According to the Electoral Code, constituency level
electoral commissions "must assist in registering candidates". At
around 6pm on 12.08.2004, I called the electoral commission to ask
whether everything was in order with my documents. I was told that
they were fine, and that there was nothing to worry about. On
13.08.2004, at a meeting of the electoral commission for
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19, I was informed that
Ol'ga Kachalina was in fact underage, and that her mother had stated
in writing at 5pm on 12.08.2004 that her daughter had never agreed to
join my initiative group. Consequently, the commission intentionally
hindered my application, because I still had the right to re submit my
registration documents before 7pm on 12.08.2004. When I went to visit
Ol'ga Kachalina's mother to ask her why she had written this
statement, she burst into tears and said that she had received a call
from Nadezhda Solodovnikova, head of the local education department
(n.b. Tat'yana Kachalina is headmistress at kindergarten No.69 in
Oktyabr' district), during which she was threatened with losing her
job and told that her daughter would be prevented from going to
university if she didn't do as instructed. Therefore, this was a well
planned act of provocation on the part of the authorities.
Furthermore, Nadezhda Solodovnikova had also threatened other teachers
with redundancy for their involvement in my and other initiative
groups.
On 15.08.2004, the Belarusian Social Democratic Party (Narodnaya
Hramada) recommended me such as a candidate to the Belarusian House of
Representatives, and was put forward as a candidate for the Belarusian
House of Representatives on 21.08.2004. On 24.08.2004, the Ministry of
Justice called the BSDP (NH) and demanded all documents concerning my
party membership. These documents were quickly faxed by Aleksey
Gavrutikov, chairman of the Vitebsk region branch of the BSDP (NH).
At 6pm on 24.08.2004, I submitted documents to register myself as a
candidate for the electoral commission in Vitebsk-Oktyabr' district
constituency No.19. At 8pm on 25.08.2004, the chairman of
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19 electoral commission,
Aleksandr Shatalov, and his secretary Irina Meychenya visited the home
of Yelena Fomina, chair of Vitebsk City branch of the BSDP (NH) to
demand all documents concerning my party membership. They also made
photocopies in an attempt to prove that I had supposedly joined the
BSDP (NH) illegally. The next day, Leonid Alekhnovich (a BSDP member
who had agreed to register the Pravdin branch of BSDP (NH) at his
legal address in 2000) began to get calls from the regional department
of justice, suggesting that he concede this legal address. However,
Leonid Alekhnovich confirmed over the phone that it was still the
legal address of Pravdin branch of BSDP (NH). Subsequently, the
regional department of justice demanded written confirmation of the
Pravdin branch of BSDP (NH)'s legal address, as well as a certificate
detailing Leonid Alekhnovich's family members. The following day, a
witnessed confirmation of the Pravdin branch of BSDP (NH)'s legal
address and the certificate were delivered to the regional department
of justice. The regional department of justice then called Leonid
Alekhnovich in for a meeting and requested him to confirm in writing
whether he was a BSDP (NH) member, whether the management body of the
Pravdin branch of BSDP (NH) was located in his flat, and whether
documents relating to party activities were being stored there. He
wrote that he is not a BSDP (NH) member and that the branch's
management body is indeed located in his flat, but no documents
relating to party activities were being stored there. Based on the
fact that he is not a party member and that no documents relating to
party activities were being stored there (although all other legally
required documentation was present in the flat), the regional
department of justice refused to consider the legal address of Pravdin
branch of BSDP (NH) as being valid. This was done in order to prevent
me from being registered as a candidate. I consider the reason given
for this refusal to be wholly fabricated, since the legal address does
exist, and all necessary documents may be found there.
31.08.2004 a chief of education department Nikolaj Skorohodov said me,
that I will loose my teacher's work at 02.11.2004 by political
reasons: "you, Olga, must understand why you loose your teacher's
work".
On 14.09.2004, I received a call from a city council official who told
me that a council meeting had just ended, at which it had been decided
not to register me as a candidate under any circumstances. When I
appealed to Aleksandr Shatalov, chairman of the Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission, for explanations, he
just demanded the surname of the official who had called me, but did
not deny the information.
Additionally, I was sent a written caution for "premature campaigning"
on 07.09.2004. Aleksandr Shatalov, chairman of the Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission, read me two letters
from citizens. One was from V. F. Kuznetsova, deputy head of studies
at Vitebsk Secondary School No.6, who claimed to have seen Vyacheslav
Andreyev, a pupil from her school, collecting signatures to register
me as a candidate. The other was from V. P. Gruzdenko, a chief
engineer of Housing Department No.3, who claimed she saw an unknown
woman prompting other women to vote only for me. Moreover, both V. F.
Kuznetsova and V. P. Gruzdenko had been collecting signatures to
register current House of Representatives deputy Gleb Ivanov as a
candidate, and are active supporters of his. I am convinced that these
false statements were created explicitly to get rid of rivals who
might be dangerous for Gleb Ivanov. The electoral commission for
Vitebsk Oktyabr' district constituency No.19 failed to investigate
this matter, and simply gave me a written caution instead, which
testifies once again to the biased attitude of this particular
electoral commission, and implies that they are following political
orders.
On 09.09.2004, I wrote to Vitebsk Oktyabr' district constituency No.19
electoral commission, requesting them either to withdraw their written
caution, or to prove that I or other members of the BSDP (NH) had
actually been engaged in premature campaigning. The answer I received
came in a rather unusual form. During the night of 10.09.2004, a lot
of graffiti appeared on the walls and doors of Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19, with slogans "For Karach!", "ZUBR Is For
Karach!" and "Vote For Karach!". This act was not appreciated by the
local voters. Without waiting for a traditional reply from
Vitebsk-Oktyabr' district constituency No.19 electoral commission, I
sent a letter to the Central Electoral Commission on 13.09.2004,
requesting them to withdraw the written caution. I also wrote to the
Oktyabr' district militia station, asking them to locate the hooligans
who had sprayed the walls with my name. I received another non
traditional answer the next day. Stepan Tishutin, a member of my
unregistered initiative group, was returning home from work in the
evening of 15.09.2004. He was detained near his home by militiamen and
taken to Oktyabr' district militia station, where they tried to force
him into taking responsibility for all the graffiti. Meanwhile,
militiamen gained entry into his flat without a search warrant. When
Stepan refused to take responsibility for the graffiti, militiamen
started hinting that a wallet had been stolen in Oktyabr' district,
and this is why they were questioning him. But why was he in
particular suspected of stealing the wallet? Later, militiamen began
to claim that Stepan Tishutin had been detained for being drunk and
disorderly, although he had not been tested medically. I am positive
that the militia's next step will be to search the homes of all
members my of unregistered initiative group, and that aerosols will be
"planted" there as "evidence".
As a deputy, I receive visits from voters every Monday from 7-9pm. The
Monday after I had submitted my documents for registration
(30.08.2004), the authorities began hindering me in my activities. On
30.08.2004, the authorities put pressure on Oktyabr' district housing
authorities to try and ban me from meeting with my voters. During my
meeting that day, two of Gleb Ivanov's paid assistants and a
representative of Oktyabr' district housing authorities turned up
without explaining the reason for their visit. On 06.09.2004, a young
man claiming to be one of Gleb Ivanov's assistants also came to my
meeting, and began asking the queue waiting to see me what they
thought of Gleb Ivanov. When several people were negative about Gleb
Ivanov, he began demanding their names for what he described as
"further investigations". On 13.09.2004, two men in suits, ties and
raincoats came to my meeting, waited for everyone to leave, and
introduced themselves as representing Gleb Ivanov. They asked me to
think carefully about whether it was worth me running as a
parliamentary candidate in these elections, because I often walk
around alone in the evening, and who knows what might happen to me?
Perhaps I wouldn't make it home at all... I consider this as direct
physical intimidation on the part of Gleb Ivanov.
All the above demonstrates that Vitebsk-Oktyabr' district constituency
No.19 electoral commission is doing everything it can to destroy the
principle of equal rights to participate in elections, and to
guarantee Gleb Ivanov's victory by any means possible.
I hereby demand an end to this politically motivated repression
against myself and my assistants. I also request Vitebsk-Oktyabr'
district constituency No.19 electoral commission to stop contravening
Article 191 of the Criminal Code, and really to begin ensuring equal
opportunities for all candidates running for Belarusian House of
Representatives elections.
I zm sure, that the repressions will be contined....
Olga Karach,
a deputy of Vitebsk City Council
måndag, september 20, 2004
Något så härligt som budget
Det är intressant att följa budgetdebatten från riksdagskammaren. Tiden efter bad- och brödmötet hos Maud Olofsson i Högfors så har borgerligheten framtsått som allt mer enig. Det har gett resultat i opinionsmätningar och i att allt fler debbattörer och politiska kommentatorer börjar se att borgergligheten faktiskt är samspelt och faktiskt kan komma att utmana sittande regering. Mot den bakgrunden blir budgetdebatten faktiskt spännande.
Jag kan konstatera att sossarna med Ringholm i spetsen fortfarande försöker sig på den billiga "sist-ni-hade-makten-så-gick-allt-åt-pipan-retoriken". Detta trots att det är tio år sedan borgarna sist hade makten. På senare år har de borgerliga dessutom börjat få upp självförtroendet så till den grad att de klarar av att stå emot anklagelserna om att man medvetet sänkte svensk ekonomi. Det är också allt fler som insett att det var en enorm lågkonjunktur i samband med socialistisk barlast som sänkte det ekonomiska skeppet Sverige. Det argumentet biter inte längre. Ändå är det hela finansministerns huvudlinje: Vi kanske inte är bra men ni var sämre tycks han mena.
Hela budgetmajoritetens försvar tycks ligga i historien. Knappast någon tilltro finns till framtiden och fortsatt är det uppenbart att man inte klarar av att lyfta i sitt tänkande.
De borgerliga debattörerna Mikael Odenberg, Karin Pilsäter, Mats Odell och Roger Tiefensee ser ut att vara på gott humör (säkerligen stärkta av de senaste veckornas positiva nyheter). Man har idéer som går att tydligt utläsa, man är samspelta och man har tydlig kritik mot liggande budget. Nu är det spännande.
Kanske mest spännande av allt är det faktum att de borgerliga för en skattepolitik som fd. och nuvarande LO-ekonomer delar. Nämligen att skapa större ekonomiskt utrymme med hjälp av slattelindringar för de som har det sämst ställt i stället för som regeringen, miljömupparna och kommunisterna skapa mer av bidrag och därmed mer av statligt beroende.
DN:s ledare idag efterlyser en samspelt budget för alliansen. Att det är svårt att klara av till i år är helt klart. Att det är önskvärt till nästa år är precis lika klart. Nu är det upp till Alliansen att bevisa att man klarar av de politiska prioriteringarna och till nästa års budgetdebatt ser jag fram emot ett gemensamt budgetförslag från de fyras gäng. Det skulle på allvar slå undan benen för dagens majoritet och hindra dem från att utmåla Alliansen som svag och utan konkreta förslag.
Jag kan konstatera att sossarna med Ringholm i spetsen fortfarande försöker sig på den billiga "sist-ni-hade-makten-så-gick-allt-åt-pipan-retoriken". Detta trots att det är tio år sedan borgarna sist hade makten. På senare år har de borgerliga dessutom börjat få upp självförtroendet så till den grad att de klarar av att stå emot anklagelserna om att man medvetet sänkte svensk ekonomi. Det är också allt fler som insett att det var en enorm lågkonjunktur i samband med socialistisk barlast som sänkte det ekonomiska skeppet Sverige. Det argumentet biter inte längre. Ändå är det hela finansministerns huvudlinje: Vi kanske inte är bra men ni var sämre tycks han mena.
Hela budgetmajoritetens försvar tycks ligga i historien. Knappast någon tilltro finns till framtiden och fortsatt är det uppenbart att man inte klarar av att lyfta i sitt tänkande.
De borgerliga debattörerna Mikael Odenberg, Karin Pilsäter, Mats Odell och Roger Tiefensee ser ut att vara på gott humör (säkerligen stärkta av de senaste veckornas positiva nyheter). Man har idéer som går att tydligt utläsa, man är samspelta och man har tydlig kritik mot liggande budget. Nu är det spännande.
Kanske mest spännande av allt är det faktum att de borgerliga för en skattepolitik som fd. och nuvarande LO-ekonomer delar. Nämligen att skapa större ekonomiskt utrymme med hjälp av slattelindringar för de som har det sämst ställt i stället för som regeringen, miljömupparna och kommunisterna skapa mer av bidrag och därmed mer av statligt beroende.
DN:s ledare idag efterlyser en samspelt budget för alliansen. Att det är svårt att klara av till i år är helt klart. Att det är önskvärt till nästa år är precis lika klart. Nu är det upp till Alliansen att bevisa att man klarar av de politiska prioriteringarna och till nästa års budgetdebatt ser jag fram emot ett gemensamt budgetförslag från de fyras gäng. Det skulle på allvar slå undan benen för dagens majoritet och hindra dem från att utmåla Alliansen som svag och utan konkreta förslag.
torsdag, september 16, 2004
Första dagen
Inte som i svart bälte av första dan utan första dagen jag skriver en blogg. Den nyaste "flugan" som också vi saktfärdiga politiker börjar använda. Ett helt eget forum att spy ur sig sina egna åsikter i friare form. Lite som det gamla jobbet på Norrtelje tidnings ledarsida fast friare. Hm, kan bli kul.
Dagen till ära vill jag börja med att en gång för alla (återigen) förklara min avsky för socialism i alla dess former och i allra högsta grad den form vi ser den i Sverige idag. Den högt älskade, ofelbara staten skall servera oss ovärdiga medborgare med allt vad vi behöver. Från själslig näring i form av kultur och fritidsintressen till våra studier och helst ska vi också arbeta under statens kappa.
Den enorma höna som staten håller på att bli sväller mer och mer för varje år. I den senaste budgeten kan vi exempelvis se att sossarna, miljömupparna och kommunisterna har lyckats förhandla fram mer pengar till min gamla mormor. Inte så att hon får högre pension (nej, då skulle hon ju vara säker på att få behålla pengarna) utan genom BOSTADSBIDRAGET.
Juste uträknat. Om sen mormors pension höjs 14 :- kommer hon med all säkerhet upp en nivå i bidragsdjungelns system och blir med all säkerhet av med 150:- i bostadsbidrag. Skitsmart. Inte ska hon klara sig på sin egen pension. Hon måste ju (arma gumma) göras mer beroende av staten genom att man behåller hennes låga pension men höjer den välvilliga statens bidrag. Fy f-n.
Om man slår ihop pojken med guldbyxorna, tomten och påskharen får man de tre kockarna som fått ihop nästa års budget. Eller fått ihop. Så länge arbetslösheten minskar drastiskt finns det chans att budgeten går ihop. Det innebär egentligen att vi med all säkerhets sitter i en situation där nästa års finanser inte kommer att bära sig. Om vi i år lånar 60 miljarder, som jag och generationen efter mig ska betala tillbaka, lär det inte bli lindrigare nästa år.
Och det mest märkliga av allt är att folk inte surnar till mer än vad de gör. Ingen medborgare skulle få sköta sin ekonomi på det sätt staten gör. Ingen av oss som är skuldtyngda skulle få göra sådana glädjekalkyler som staten får göra. Återigen är det bevisat. Staten är allas vår moder och allt som kommer genom henne är gott. Det är också återigen bevisat att staten är viktigare än oss människor. Staten har sina regler - medborgarna har sina. Och alla är vi slavar under staten.
Välkomna!
Dagen till ära vill jag börja med att en gång för alla (återigen) förklara min avsky för socialism i alla dess former och i allra högsta grad den form vi ser den i Sverige idag. Den högt älskade, ofelbara staten skall servera oss ovärdiga medborgare med allt vad vi behöver. Från själslig näring i form av kultur och fritidsintressen till våra studier och helst ska vi också arbeta under statens kappa.
Den enorma höna som staten håller på att bli sväller mer och mer för varje år. I den senaste budgeten kan vi exempelvis se att sossarna, miljömupparna och kommunisterna har lyckats förhandla fram mer pengar till min gamla mormor. Inte så att hon får högre pension (nej, då skulle hon ju vara säker på att få behålla pengarna) utan genom BOSTADSBIDRAGET.
Juste uträknat. Om sen mormors pension höjs 14 :- kommer hon med all säkerhet upp en nivå i bidragsdjungelns system och blir med all säkerhet av med 150:- i bostadsbidrag. Skitsmart. Inte ska hon klara sig på sin egen pension. Hon måste ju (arma gumma) göras mer beroende av staten genom att man behåller hennes låga pension men höjer den välvilliga statens bidrag. Fy f-n.
Om man slår ihop pojken med guldbyxorna, tomten och påskharen får man de tre kockarna som fått ihop nästa års budget. Eller fått ihop. Så länge arbetslösheten minskar drastiskt finns det chans att budgeten går ihop. Det innebär egentligen att vi med all säkerhets sitter i en situation där nästa års finanser inte kommer att bära sig. Om vi i år lånar 60 miljarder, som jag och generationen efter mig ska betala tillbaka, lär det inte bli lindrigare nästa år.
Och det mest märkliga av allt är att folk inte surnar till mer än vad de gör. Ingen medborgare skulle få sköta sin ekonomi på det sätt staten gör. Ingen av oss som är skuldtyngda skulle få göra sådana glädjekalkyler som staten får göra. Återigen är det bevisat. Staten är allas vår moder och allt som kommer genom henne är gott. Det är också återigen bevisat att staten är viktigare än oss människor. Staten har sina regler - medborgarna har sina. Och alla är vi slavar under staten.
Välkomna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
