Centerpartiets Högskoleförbund har alltid varit den ideologiskt mest drivna delen av Centerpartiet och många gånger betecknats som att stå en bra bit till höger om partiet. Liberalismen som idé har varit väl förankrad i högskoleförebundet vilket med tiden också gett resultat för partiet.
I sitt senaste fredagsbrev tror jag det heter skriver ordföranden Ilan Sadé att den liberala vurmen inom partiet och ungdomsförbundet inte enkom är bra. Han menar att liberalismen måste kompletteras med fler tankebanor och idégrunder. Så här försöker han definiera sig själv:
I brist på enklare begrepp skulle jag beskriva min grundsyn på politik som kommunitär-aristotelisk med en frihetlig profil.
Japp. Så står det. Det är mest vad jag skulle kalla ideologiskt flummeri. Låt kasta ihop begrepp och koka en ny soppa på mindre välkända ingredienser. Frågan är vart Ilan vill komma med den typen av kreativa definitioner och idébeskrivningar. Knappast att nå en bredare publik i alla fall.
Läs hela Ilans krönika här.
söndag, oktober 09, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
LOL! Dick Erixon har tydligen satt avtryck. Håller med om att det är flummigt. Ett typiskt Dickskt flummeri.
Not the way to go.
Meningen före Sadés aningen tillkrånglade grundsyn säger mer om vart han vill komma: "...centerrörelsens idépolitiker borde hålla den rena liberalismens tillkortakommanden i sitt medvetande innan de köper hela konceptet med hull och hår."
Ännu en gång vill jag passa på att fråga dig varför du inte kallar dig för socialliberal (enligt ekohumanismens definition) istället för liberal? Nyfiken på svar.
Jag har själv funderat en hel del på det där. Kallade mig socialliberal en gång i tiden men vad anger det epitetet? Att jag är socialkannog de flesta gå i god för men innebär det att jags ka förhärda emd osiclaistiska idéer iskatte och socialförsäkringsdebatten?
Kan känna att det ibland drivs på att man ska kalla sig social ditten och datten för att få vara med och leka. Liberal känns bättre. Social känns flummigt.
Som jag förstått det så är den kommunitära idén att det finns vissa områden som det är viktigare att skapa lika tillträde till än andra. Exempel på sådan områden är de klassiska skola, vård & omsorg.
Det tycker jag är en tilltalande idé. I min värld finns det faktiskt områden som nattväktarstaten inte har på sin agenda som är viktiga. I mitt idealsamhälle är skola, vård och omsorg allmänfinansierade. Att staten finansierar behöver dock inte betyda att staten ska bedriva verksamheten. I mitt idelsamhälle ska också ett skattefinansierat socialförsäkringssystem existera som skapar en grundtrygghet.
Skolan ser jag som det enskilt viktigaste verktyget för att skapa en social dynamik i samhället. I grunden handlar det om att jag vill skapa en grund för ett meritokratiskt samhälle. Borgerlighetens stora projekt anser jag vara att vinna gehör för idén om att det inte ligger något egenvärde i stjälpa de rika & framgångsrika. Rikedom och framgång är någonting positivt inte bara för samhällen utan också för enskilda individer.
Samhället bör ge sina medborgare verktyg att växa som människor så att de kan ta ansvar för sina egna liv. Desto fler människor som inte känner sig stå eller är i behov av samhället desto bättre. Det måste vara utgångspunkten för politiken. Att göra så många medborgare som möjligt självständiga av staten och politikernas välvilja.
"Att göra så många medborgare som möjligt självständiga av staten och politikernas välvilja."
Borde egentligen stå:
"Att göra så många medborgare som möjligt oberoende av staten och politikernas välvilja."
Bäste Fredrick!
Syftet med fredagskrönikan den 7/10 var inte att presentera den nya kioskvältaren till slagord som ska frälsa borgerligheten. Det var ett försök att beskriva min politiska grundsyn genom att knyta an till ideologi/filosofi. Just vad alla som bygger sina ställningstaganden på liberalismen ägnar sig åt. Självklart inget man vinner valdebatten med, lika lite som du kommer in i riksdagen på att dela ut flygblad om Ayn Rand i Stockholms tunnelbana.
Vad du kallar flummeri kallar jag ett erkännande att ideologi och filosofi inte är särskilt enkelt. Att vara renodlat liberal kan tyckas tydligt och enkelt - och därmed bra. Men det jag försöker visa i krönikan är att (1) det kanske inte alltid är det rätta, och (2) att liberalismens mest välkända dogm inte bara är otydlig, utan innehållslös.
Sedan innebär inte erkännandet att liberalismen är ofullständig att man inte kan vilja förändra det svenska samhället radikalt. Tvärtom, i många fall.
Ilan Sadé
Jag tyckte att det var en rätt klok krönika. Inte för att den kom med lösningar utan för att den pekade på problem. Det är helt enkelt väldigt få filosofiska tankar som blir särskilt intressanta utan de avgränsningar som ges av mötet med verkligheten.
Liberalism utan prefix är för mig en sådan filosofisk högtflygande, vacker idé. Nor- eller Westerberg? Båda har sannolikt börjat i samma vackra tanke - och resten är praktisk tillämpning. Marx hade också en vacker idé och Palme och Pol Pot är väsenskilda avknoppningar av den.
Skicka en kommentar