Som politiker tillskrivs man ganskka ofta en rad åsikter som man aldrig har haft, en del åsikter förutsätts man ha för att man tillhör ett visst parti och annat förutsätts man ha för att man är borgerlig. Flera sådana frågor har jag besvarat under mina 2.5 år av bloggande men de kommer ständigt tillbaka. Dags att ta några av dem nu och en del igen. Ledsen också att en del fått vänta i hela två dagar. Det är inte alltid jag kan ägna min tid åt att blogga.
1. Jag tycker inte det var ok att Margret Thatcher umgicks med diktatorn Pinochet. Det är inte ok att umgås med diktatorer över huvud taget. Ej heller att stödja totalitära regimer - oavsett kulör.
2. Jag har tagit och kommer fortsatt att ta avstånd från det bruna inflytandet i Centerpartiet på 1930-talet.
3. Jag anser att EU bör skrota sin jordbrukspolitik.
4. Jag hatar inte fackföreningar, jag är störd på de centraliserade maktsystemet, att LO blandar sig i nära på all politik, att den svenska modellen har havererat och att man gör sig till företrädare för folk som inte vill bli företrädda samt att man kallar något som kan framtvingas för avtal.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
44 kommentarer:
En annan grej:
Du ger Brigitte Gabriel din oreserverade beundran samtidigt som du påstår att SD:s invandringskritik är "galen", den som går ut på att alltför många arbetslösa muslimer alltför fort skapar assimileringsproblem för individer med muslimsk identitet. Är det inte precis detta utanförskap som Gabriel varnar för ur fridsynpunkt?
Vill inte du minska invandringstrycket från den muslimska världen på något sätt?
Själv vill jag bara tillåta fri invandring inom EU. För länder utanför EU vill jag bara att flyktingar enligt FN samt efterfrågade individer för arbeten och dessa två gruppers barn skall kunna få medborgarskap.
Vad tycker du om det?
ref:
http://tobiasstruck.blogspot.com/2007/01/
r-federley-en-streber.html
Jag är för fri invandring till Sverige. Det jag tycker är Brigittes poäng är att hon ger en annan bild än den som är rådande i Sverige. Sammantaget ger bilderna mer av sanningen.
Jag ger inte ett oreserverat stöd. Hon är ex vis konservativ osv. Det som är viktigt är att hennes berättelse får spridning, inte att jag ska dela alla delar av den.
"4. Jag hatar inte fackföreningar, jag är störd på de centraliserade maktsystemet, att LO blandar sig i nära på all politik, att den svenska modellen har havererat och att man gör sig till företrädare för folk som inte vill bli företrädda samt att man kallar något som kan framtvingas för avtal.
Nog för att man kan ha åsikter om hur ett fackförbund agerar eller vad detsamma har för samhällspolitiska linjer. Men i slutändan så måste väl detta ändå vara en fråga för medlemmarna i respektive fackförbund eller hur?
Eller vill du med statens hjälp inskränka den möjligheten för medlemmar i fackföreningsrörelsen?
Fredrick. Är du konstkritiker? Bilder som överlappar varandra och skapar sund förvirring? Klockrent. DN-struntprat, alltså. Brigitte Gabriel kallar Europa för "Eurabia". Hon är mer radikal än jag - och jag är mer radikal än du.
Ändå är detta din enda kommentar om henne, när du presenterar henne på din blogg:
"För dem som missat alla nyårstal kan ni ersätta dem med raka ord från en rakryggad kvinna som inte skräder orden när det kommer till mellanöstern. Brigitte Gabriel är fantastisk."
Två bilder överlappade varandra och båda förlorade sin trovärdighet.
Fri global invandring till dagens Sverige skulle innebära en flod av fattiga muslimer, som skulle utnyttja bidragssystemet till max och ändå inte få jobb. Det har inte med "smygrasism" att göra. Det är rationellt att anställa någon som antingen kan svenska eller åtminstonde engelska hjälpligt.
Vad skulle det innebära, jo: Utan jobb - ingen assimilering, utan jobb eller assimilering - ökad sekterism och social oro, ökad sekterism och ökad social oro - ökade offentliga utgifter.
Vad vill du med Sverige? Vill du bara vara Fredrick Federley? Köpa en till slips och en Moccaszicinino på Royal Bullshit Airport och döva samvetets röst? Ursäkta att jag är hård, men jag älskar väl mitt land, helt enkelt.
Som min kurdiske vän sa: "Det är inget fel att älska sitt land". Han får gärna älska Sverige tilsammans med mig. Han har ett jobb och pratar en levande och stark svenska. Och nej, vi är inte rasister.
Bara en sak till:
Om det bruna i Centern kunde tvättas bort (!), så undrar jag varför du avfärdade Jimmie Åkessons försäkran att han vill rensa bort det bruna ur SD med "När ett träd är ruttet, så måste det tas bort så att ett nytt träd kan planteras".
Frågor:
1. Kan dagens Sverige klara fri, global invandring?
2. Bör Centerpartiets träd plockas bort?
Hasse Elektriker:
I dina kommentarer angående Wild'n'Fresh argumenterar du för HRFs rätt att starta en konflikt, trots att ingen anställd är medlem. Men nu säger du att ett fackförbunds agerande är en fråga för dess medlemmar.
Kanske du börjar inse problemet? Eller vill du med statens hjälp inskränka rättigheten att INTE tillhöra ett fackförbund?
http://lindskog.blogspot.com/2007/01/frbjud-sexuella-vergrepp-p-djur.html
(god fortsättning på året! )
http://lindskog.blogspot.com/2007/01/frbjud-sexuella-vergrepp-p-djur.html
(god fortsättning på året! )
http://lindskog.blogspot.com/2007/01/frbjud-sexuella-vergrepp-p-djur.html
(god fortsättning på året! )
Hasse: Bara för att en förenings medlemmar bestämmer sig för de vill göra något betyder det inte att föreningen i fråga har rätt att omsätta dessa önskningar i praktiken. Skulle detta vara den allmänt gällande regeln skulle, som du säkert inser, anarki utbryta.
LO:s medlemmar skulle säkert vilja ha tvåsiffriga löneökningar, äga företagen de jobbar på osv. Det innebär inte att de per automatik har rätt att tvinga fram detta, inte heller att det vore önskvärt att de gjorde så.
Slutsats: Nej, vad fackförbunden gör är inte enbart en fråga för dess medlemmar. Staten är skyldig att upprätthålla de ramar inom vilka de olika parterna kan förhandla. Den senaste tiden har facken gång efter annan visat att förhållandena är kraftigt förskjutna till fackens fördel, något som kan och bör rättas till.
federley:
Jag gillar dina svar. Men en fråga: var det verkligen alltid fel att umgås med Pinochet? Och gäller det enbart politiker eller även exempelvis vetenskapsmän? Jag tycker exempelvis att det var bra att Friedman undervisade om liberal ekonomi i bland annat Pinochets Chili och även dåtidens Kina. Det var pragmatiskt bra.
Skillnaden mellan Thatcher och Friedman var att hon faktiskt stödde Pinochet, medan Friedman fördömde diktaturen och bland annat vägrade ta emot pris från Chiles stat. I stället gav han ett tal om betydelsen av frihet på ett privat universitet. (Att vänstern sen fått detta till att Friedman satt och styrde Chile har mer med deras sjuka hjärnor att göra). Thatcher däremot var faktiskt privat vän och anhängare av Pinochet.
Centern tvättade bort fascistiska drag efter många årtionden, inte 5-10 år.
Angående Brigitte Gabriel: Tack för att du visade på denna kvinnas berättelse. Hon anser att hon har identifierat det i nuläget största hotet mot det öppna samhället; den islamistiska fascismen.
Vi som vill bo i en värld där det är ok att leva som man själv önskar, resa dit man själv vill och arbeta med det som behagar en och tycka att Muhammed, Jesus och Moses var ena lustiga sagogubbar, vore jävligt dumma om vi, av rädsla för att stöta oss med människor med orientaliskt medeltida uppfattning om rätt och fel, inte tydligt visar att toleransen för intoleransen(i form av terrorism, förakt för västerländsk öppenhet och dynamik, yttrandefrihet etc, allt det som vi ser som självklart)är begränsad.
Det behövs många fler öppna dissidenter inom det muslimska samhället, som vågar utmana det stelnade och statiska. De (nytänkande, pluralistiska muslimerna) finns där ute men jag tror många är rädda för negativa reaktioner bland de sina om de oförbehållsamt visar sin lojalitet till de humanistiska idealen. Så allt för många är tysta och det är ett problem.
Hasse, facken har i viss mening alltid varit totalitära, tvingande och partipoliskt beroende. Stig Malm och Göran Johansson försökte på sin tid tvinga min framlidne svärfar från finska Viborg att gå med i facket på SKF. Han nekade och hatade all kollektivism/kommunism som pesten efter de bittra upplevelserna under vinterkrigen. Han fick betala ett högt pris, blev mobbad och stack senare till Californien där det är mycket högre i tak än här.
I vår regeringsform står inskrivet att stadganden i Europakonventionen skall följas, bl a föreningsrätten. Jag kan inte för mitt liv förstå eller begripa hur en förening kan företräda och begära avtal annat än för sina medlemmer. HRF har inga medlemmar på Wild´n Fresh och skall därför hålla borta. De kan inte göra anspråk på att företräda medlemmar de inte har, sådant kallas tvångsanslutning vanligt förekommande i de forna öststaterna. Det är väl inte en sådan stat vi vill bygga. Nej, begränsa kraftigt fackens makt och avskaffa LAS.
Hansa. Det är betydligt farligare att vara en avhoppare från islam än från andra religioner. Personer som har gjort sig kända för avhopp och muslimer som kritiserar islam, betraktas inom radikal islam som förrädare och anses förtjäna döden.
Det är lätt att säga att det behövs fler avhoppare som höjer sin röst. Det är också lätt att säga att det västerländska samhället bör markera skarpare mot ofrid och ofrihet i religionens namn. Men sanningen är att en pojke väljer sin högt respekterade fars sida framför sin Bror Duktig-lärare i skolan. Och en dotter eller hustru som begränsas av husets manliga ledarskap, väljer att tiga framför att lämna ut sin familj till främlingars domar. Så problemet kan bara åtgärdas genom att hindra den muslimska folktätheten att öka, där utanförskapet bäddar in individen i patriarkala, sociala maktstrukturer och fientligheten mot den västerländska livsstilen gror.
För att bejaka liberal rätt, krävs en assimilering till den kultur som strömmar från den liberala rättens verklighet. Denna assimilering måste inte ske genom ett totalt avkall på eget kulturarv; kulturer utvecklas genom att blandas. Vad jag vill undvika är att det klumpar sig. Och då måste vi i dagens läge göra vissa restriktioner mot invandring från den muslimska världen. Att konsekvent bara tillåta medborgarskap för utomeuropeiska immigranter, om de har efterfrågats för arbete här eller är flyktingar enligt FN, det är ett sätt att rent tekniskt minska trycket.
Som det är nu kan personer få medborgarskap för att de är avlägset anhöriga till en flykting. Det återskapar klaner, där det patriarkala mönstret blir omöjligt att bryta.
Tobias: Det är mycket möjligt att du har rätt i att det är viktigt att begränsa anhöriginvandringen. Jag har inte tänkt på saken så noga.
Men..
Att jag vill leva fritt även i fortsättningen vet jag i varje fall och Att jag tycker religioner är ett jävla trams vet jag också.
Om begränsning av anhöriginvandringen är en viktig del för att förhindra att mullor med tiden får ett inflytande över mitt eller min familjs liv så är jag för en sådan begränsning!
Hansa. Kul att jag kunde väcka tankar. Angående religioner, så finns det faktiskt en religion, som både liberalismen och den moderna liberala staten har vuxit fram ur. Denna religion har varit hemlig fram till nu. Jag har lyft slöjan och kallar denna religion för modern gnosis. Du kan läsa mer på www.frihetsguiden.com
Om vi skall kunna stå raka i ryggen och hävda vår frihet mot medeltida repression, så kan vi behöva en förenande andlighet som stödjer individens frid, frihet, framsteg och förnuft. Det är min uppfattning.
Tobias, för nyfikenhets skull undrar jag vad är det för fel med "religionen" naturvetenskap? Den ger oss samma trygghet i form av ritualer, ordning och något att tro på som de klassiska religionerna, med det extra tillägget att den är öppen för faktabaserad kritik och under ständigt omformande.
vad gäller andlighet håller jag med Karl för egen del. Men jag ska kolla upp länken, lovar!
www.erixon.com skriver intressant om "Enkelriktad multikulturalism" i dag!
Karl. Tja, "naturvetenskap" är ju bara ett namn för att studera olika fenomen, den innehåller inga etiska riktlinjer eller kognitiva fästpunkter för självbild och världsbild. Även Adam Weishaupts Illuminati (1776), som var upplysare, ateister och ivriga förespråkare av ren naturvetenskap, hade etiska riktlinjer som de hämtat ur det gnostiska arvet från Tempelriddarna, gnosis och zoroastrism. Det är från Adam Weishaupt som sedemera franska revolutionen hämtade slagorden "Frihet, jämlikhet och broderskap!"
Tobias. Självklart präglar vår historia den värdegrund som genomsyrar vårt samhälle. Många kallar dagens etiska grundvalar för kristna, men som du själv säger går de att spåra bra mycket längre än så ( persisk radikaldualism eller zoroastrism, egyptisk monism etc).
Trots det bör man göra en åtskillnad mellan den privata övertygelsen och de signaler man anser att samhället skall kommunicera till sina medborgare. Naturvetenskapen bör då lämpligen agera samhällets grundmängd, i vilken en vid flora av olika personliga livsåskådningar kan rymmas. Naturvetenskapen är som jag nämnde tillåtande till sin natur, då den utgår från att vi egentligen inte vet särskilt mycket. Om de modeller som förklarar verkligheten stämmer eller inte går inte att bevisa, men så länge de inte är falsifierade kan de vara av praktisk nytta. De etiska riktlinjer som du talar om blir då i ett sammanfattat och något populistiskt format "påtvinga inte andra människor din egen övertygelse".
Med detta sagt blir det i det närmaste ointressant att diskutera livsåskådning som ett politiskt fenomen. Jag hävdar bestämt att alla bör vara liberaler i grunden, dvs. att såväl kommunister som kapitalister, muslimer som ateister bör kunna praktisera den personliga övertygelsen utan att för den skull per automatik vilja påtvinga andra de egna levnadssätten.
Därav kommer mitt påstående att samhället endast bör ägna sig åt att reagera på empiriskt testbar fakta som på ett eller annat sätt är relevant för medborgarnas välbeffinande.
Karl. "Jag hävdar bestämt att alla bör vara liberaler i grunden, dvs. att såväl kommunister som kapitalister, muslimer som ateister bör kunna praktisera den personliga övertygelsen utan att för den skull per automatik vilja påtvinga andra de egna levnadssätten."
Kommunism: Genomför revolution och inför proletariatets diktatur, omfördela samhällets resurser via staten och upplys massorna samt rensa ut kontrarevolutionära element tills det inte finns några dekadenta borgare kvar.
Islam: (betyder lydnad alternativt underkastelse på arabiska). Lyd Guds vilja som profeten Muhammed har undervisat om den. Respektera att inte alla vill vara muslimer, men bekriga de som kritiserar islam tills islams fiender har omvänt sig eller strukit med i heligt krig (jihad).
Min religion modern gnosis har en värdegrund som kallas modern sefiroth:
1. Jag har rätt till mitt liv.
2. Jag har rätt till frihet.
3. Jag har rätt att söka min lycka.
4. Jag är en ande i en kropp.
5. Jag behöver lust för att överleva.
6. Jag behöver vrede för att hävda min frihet.
7. Jag behöver nyfikenhet för att finna min lycka.
Som du ser är min doktrin en doktrin om att jag lämnar dig i fred och frihet så länge du lämnar mig i fred och frihet. Liknar din idé om liberalism, eller hur?
De kristna inslagen i västerländsk humanism håller på att bli en kniv vänd mot den egna identitetens strupe. Att alltid dela med sig till främlingar, att vända andra kinden till, att förlåta och förlåta igen. Det var ju bara Paulus sätt att skapa enhet i sekten. men det har blivit ett gift i vår kultur, som hotar att bli vår undergång. Därför behövs min renodling av det Livets Träd, som den västerländska kulturen är en frukt av. Det altruistiska möglet behöver drivas ut med ordets kraft.
Jag menar inte att modern sefiroth skall vara ett påbud från staten eller att vi skall förbjuda andra religioner, men jag förbehåller mig rätten att uttrycka min åsikt om kommunism, islam och kristendom, vilket är att de inte är förenliga med en liberal samhällsvision, utan att de med tillräckligt många anhängare kommer att underminera den moderna liberala staten.
Därför vill jag att den moderna liberala staten med folkmajoritetens stöd skall agera för att vårt land inte översköljs av anhöringinvandrare till flyktingar från den muslimska världen. De kommer att vara utan jobb, hamna i utanförskap och med sin identitet som tröst löpa stor rik att värvas till radikal islam, som redan flera tunga amerikanska och europeiska intellektuella har visat håller på att etablera sig på allvar i väst.
David said...
"I dina kommentarer angående Wild'n'Fresh argumenterar du för HRFs rätt att starta en konflikt, trots att ingen anställd är medlem. Men nu säger du att ett fackförbunds agerande är en fråga för dess medlemmar.
Vad är facket utan dess medlemmar?
Om nu legitimiteten hos ett kollektivavtal på arbetsmarknaden minskar så undermineras ju också kollektivavtalen vilket även leder till lägre löner, då dom avtalsbunda arbetsgivarna tappar marknadsandelar. Att dela ut flygblad utanför en arbetsgivare som hotar lönekartellens ställning på arbetsmarknaden måste väl ändå vara en fråga för HRF´s medlemmar.
När det gäller sympatiåtgärder ifrån andra fackförbund och dess medlemmar, så är det väl ändå en fråga för dom enskilda medlemmarna inom t.e.x. Transport att ta ställning till om nu leveranser till den aktuella resturangen är märkta som gult gods. Arbetaren äger ju trots allt sina egna händer och armar eller hur.
"Kanske du börjar inse problemet? Eller vill du med statens hjälp inskränka rättigheten att INTE tillhöra ett fackförbund?
Det är frivilligt att vara medlem i ett fackförbund och så skall det också vara, men medlemmarna i en organisation vars främsta uppgift är att upprätthålla legitimitet i en utbudskartell måste också ha rätt att verka i en arbetsnedläggelse eller flygbladsutdelning utan statlig inblandning.
Karl Malmqvist said...
"Hasse: Bara för att en förenings medlemmar bestämmer sig för de vill göra något betyder det inte att föreningen i fråga har rätt att omsätta dessa önskningar i praktiken. Skulle detta vara den allmänt gällande regeln skulle, som du säkert inser, anarki utbryta.
Fast de måste väl ändå ha rätten att dela ut flygblad eller?
Och medlemmar i ett fackförbund äger väl ändå rätten över sina egna händer och armar eller, då man beslutat om en blockad eller sympatiåtgärd?
"LO:s medlemmar skulle säkert vilja ha tvåsiffriga löneökningar, äga företagen de jobbar på osv. Det innebär inte att de per automatik har rätt att tvinga fram detta, inte heller att det vore önskvärt att de gjorde så.
Återigen skall staten förbjuda enskilda fackförningsmedlemmar att deltaga i en sympatiåtgärd?
"Slutsats: Nej, vad fackförbunden gör är inte enbart en fråga för dess medlemmar. Staten är skyldig att upprätthålla de ramar inom vilka de olika parterna kan förhandla. Den senaste tiden har facken gång efter annan visat att förhållandena är kraftigt förskjutna till fackens fördel, något som kan och bör rättas till.
På vilket sett då? Visst vi fackföreningsmedlemmar och arbetare äger förvisso våra händer och armar, men den rätten skall väl inte inskränkas eller? När det gäller bestämmaderätten och makten över produktionen så är det arbetsgivarna som ensidigt bestämmer.
JB Josefsson said...
"Hasse, facken har i viss mening alltid varit totalitära, tvingande och partipoliskt beroende. Stig Malm och Göran Johansson försökte på sin tid tvinga min framlidne svärfar från finska Viborg att gå med i facket på SKF. Han nekade och hatade all kollektivism/kommunism som pesten efter de bittra upplevelserna under vinterkrigen. Han fick betala ett högt pris, blev mobbad och stack senare till Californien där det är mycket högre i tak än här.
"I vår regeringsform står inskrivet att stadganden i Europakonventionen skall följas, bl a föreningsrätten. Jag kan inte för mitt liv förstå eller begripa hur en förening kan företräda och begära avtal annat än för sina medlemmer. HRF har inga medlemmar på Wild´n Fresh och skall därför hålla borta. De kan inte göra anspråk på att företräda medlemmar de inte har, sådant kallas tvångsanslutning vanligt förekommande i de forna öststaterna. Det är väl inte en sådan stat vi vill bygga. Nej, begränsa kraftigt fackens makt och avskaffa LAS.
Okej slogs han på de vitas sida i Finland då eller? Båda sidor var väl lika goda kålsupare när det gäller våld och övergrepp.
Ibland tar ditt fackföreningshat och sossehat helt obegripliga toner, men frågan som kvarstår fortfarande är att 80% är medlemmar i facket, detta gör oss givetvis starka på den marknad där handens och tankens arbete säljs eller hur? Ska då staten inskränka medlemmarnas möjligheter till att skydda sina utbudskarteller på denna marknad? Detta skydd handlar ju knappast om våld då det först och främst handlat om flygbladutdelning och sympatiåtgärder ifrån Transports medlemmar, då dessa vägrat att utföra levernaser till den aktuella salladsbaren
Är detta verkligen en fråga för statens förlängnda arm?
Hasse, du missuppfattar nog vinterkriget eller också visar det var du står politiskt och argumenterar utifrån. Jag kan inte få det till annat än att du ser Stalins anfallskrig på Finland som en förlängning på det tidigare finska inbördeskriget och att alla som slogs för finsk självständighet var de vita. Jag hoppas innerligen det är ett skrivfel.
Föreningsrätten är inte en fråga för statens förlängda arm. Som jag redan påpekat finns Europakonventionen och det är bara att följa lag vilket ni inom vänstern i vanlig ordning struntar i.
Det torde framstå som en självklarhet för alla och en var att en förening ENDAST kan föra talan för sina medlemmar. De som står utanför skall inte tvingas av en partibunden fackpöbel. Det liknar mest gatans parlament och har inget med demokrati att göra.
Hasse, självklart ska arbetaren äga rätten att själv teckna de avtal han/hon vill. Detta ska dock gälla såväl fackmedlemmar som icke-organiserade! Tycker personen i fråga att en arbetsgivare har för dåliga villkor står det honom/henne fritt att inte ta det jobbet, men om man sen skriver ett avtal där man mot ersättning säljer sitt arbete fem dagar i veckan, åtta timmar om dagen, så bör man lämpligen hålla det avtalet och inte ägna sin tid åt att dela ut flygblad som misskrediterar det företag som ser till att det finns mat på bordet hos andra medlemmar av det s.k arbetarkollektivet.
Jag ser inte att det skulle vara fel att i varje individuell anställningsförhandling komma fram till om strejker etc. ska tillåtas utan att företaget gjort sig skyldigt till något brott eller svikit det ingångna avtalet. Om inte, kan missnöjesaktioner med fördel genomföras på den anställdes fritid, eller så kan de anställda gemensamt hota om en kollektiv uppsägning.
Grövre överträdelser från företagets sida, t.ex. brott mot arbetsmiljölagen, är självklart att se som ett avtalsbrott företaget, och ersättning bör lämpligen utgå till de drabbade. Även mindre allvarliga avtalsbrott kan uppmärksammas med hjälp av t.ex. strejker, men det jag inte förstår är varför en grupp arbetare anser sig ha rätten att göra en annan grupp arbetare arbetslösa?
Tobias: Att alla inte är liberaler idag är jag smärtsamt medveten om, men tack för upplysningen. Det jag sa var att jag tycker att de som vill leva på ett radikalt annorlunda sätt, i ett liberalt samhälle är högst välkomna att göra detta. Vill de till och med bilda en egen stat så är jag i teorin öppen för det.
Att generalisera kring muslimer på det sätt du gör är djupt kränkande mot de muslimer som idag lever ett laglydigt och stillsamt liv. Skulle någon, oavsett bakomliggande anledning, ägna sig åt olika typer av våldshandlingar är denne person självklart att betrakta som en brottsling och bör stoppas snarast. Ett hedersrelaterat mord är varken värre eller lindrigare än ett "vanligt" mord, varför den bakomliggande livsåskådningen blir ointressant till annant än att analysera varför saker och ting gick som de gick.
Med detta i åtanke blir dina punkter 4-7 rätt meningslösa, då de är uttryck för din personliga smak, men som du säger så bör punkt 1-3 vara gällande i hela samhället. Att du vill ha rätten att uttrycka dig om kommunism och Islam är en självklarhet, precis som religiösa ska ha rätten att försöka omvända dig (med ordets hjälp).
Karl. Ja, jag vill alltså inte införa något tanketvång. Men frågan om medborgarskap kan gott skötas bättre, utan att staten därför blir oliberal. Det är ju de egna medborgarnas frid och frihet som staten har skyldigheten att skydda aktivt, inte hela världens. När en person väl har blivit medborgare, då skall samma rätt gälla för alla.
Flyktingar har jag redan skrivit många gånger att jag vill ta emot. Det har vi ju en skyldighet mot FN att göra och det är ett rättvist globalt tänkande. Men om en kines känner sig kränkt av sin stat (inte omöjligt), så söker han upprättelse hos FN - och där skall naturligtvis Sverige spela en viktig roll. Men han går inte direkt till Sverige och söker upprättelse här.
Det finns ingen anledning att ha fri invandring från utomeuropeiska länder, när vi vet att detta kommer att resultera i att människor med muslimsk identitet hamnar i arbetslöshet och utanförskap i massor här, vilket kommer att skapa djupa sprickor i samhället och inbördes konflikter.
Och snälla, jag "kränker" ingen muslim genom att beskriva ungefär vad islam innebär och ungefär hur en genomsnittlig muslim i tänker. Jag har ju många muslimska bekanta och vänner. De kan ju invända. Men jag anstränger mig för att vara rättvis. Och varför skulle inte muslimer i en stark minoritet vilja kämpa för inflytande och bättre sociala förutsättningar? Inget fel i det. Det är bara det att jag inte är muslim. Jag kämpar å min sida för den moderna liberala statens överlevnad. Och jag blir inte "kränkt" om någon påstår att jag kämpar för den moderna liberala statens överlevnad.
Tobias, jag förstår att din rädsla för att ökad invandring bygger på att den kommer att leda till 1)arbetslöshet för invandrarna eller 2)arbetslöshet för de som redan bor här och vars jobb blir "tagna".
Detta är generellt sätt kärnan i den retorik som alla grupper som vill begränsa invandringen använder sig av. Problemet är bara att analysen förenklar skeendet så till den ringa grad att man tror sig ha hittat ett kausalt samband mellan invandring och ökade sociala problem.
I själva verket bör naturligtvis också utformningen av den stat till vilken invandringen sker tas med i beräkningarna. Görs detta inses det relativt lätt att det finns en risk för att en allt för generös stat lockar människor in i utanförskap, oavsett om de är infödda eller invandrade.
Vore Sverige en god liberal stat skulle ökad invandring inte leda till några större problem, då den enda chansen att bli försörjd går genom det egna arbetet. Som du säkert vet är den genetiska skillnaden mellan svenskar och andra nationaliteter obefintlig (bortsett från att vi i större utsträckning är laktostoleranta), vilket alltså innebär att invandrare bör anses vara lika benägna att hitta och ta ett jobb.
En pragmatisk lösning för att gynna din och dina meningsfränders oro skulle möjligen kunna vara följande:
•Tillåt fri arbetskraftsinvandring
•Tillåt flyktingar att komma hit (flyktingstatus ska bedömas individuellt).
•Ge potentiella nya invånare chansen att komma hit, och under en tid söka jobb. När det tidsbegränsade tillståndet går ut får personen i fråga stanna om han/hon hittat ett arbete.
Några improviserade lösningar som kanske skulle kunna fungera som en kompromiss...
Karl.
"En pragmatisk lösning för att gynna din och dina meningsfränders oro skulle möjligen kunna vara följande:
•Tillåt fri arbetskraftsinvandring
•Tillåt flyktingar att komma hit (flyktingstatus ska bedömas individuellt).
•Ge potentiella nya invånare chansen att komma hit, och under en tid söka jobb. När det tidsbegränsade tillståndet går ut får personen i fråga stanna om han/hon hittat ett arbete."
Vad som är flyktingstatus skall inte bedömas individuellt. Det skall FN bestämma. Men huruvida en person har flyktingstatus, det skall naturligtvis bedömas individuellt. I övrigt har jag inga invändningar mot ditt förslag.
Men låt mig påpeka:
Jag är inte etnopluralist aka rasist; jag struntar i vad en person har för etncitet. Dock är det inte alls lika lätt för en genomsnittlig immigrant från Afrika och Mellanöstern att hitta rätt i språket och de kulturella/psykosociala koderna i Sverige. Det verkar du nonchalera som faktor.
Eftersom jag är utbildad etnolog, så kan inte jag nonchalera det lika lätt. Det är ett problem. Frågan är hur vi löser det. En tydligare och hårdare stat skulle vara bra, tycker jag. Värdegrunden finns ju där redan. Attacken och formerna för etisk fostran saknas.
För en månad sedan hotade en arabisk vuxen man att vrida nacken av mig för att jag bad honom att sluta skjuta raketer på gården. Det var för att jag använde orden "ge fan i det" som han blev arg. Förmodligen sårade jag något slags heder, som gjorde att han ansåg att han fick dödshota mig.
Så brukar vi inte göra i Sverige. Här anses det inte som så farligt att blanda in demoner i språket längre. Och de flesta vet att slå första slaget är mot lagen och oklokt oberoende av vad andra säger. Lättare att få och behålla jobb för den som förstår sådant. Synd att svenska myndigheter inte kan vara tydligare med sådant. Det vore en välgärning för alla.
Och skippa talet om att jag skall "förstå" och vara ödmjuk för hederskulturen. Jag tänker inte inskränka min yttrandefrihet för att slippa dödas i en liberal demokrati. Jag dör hellre än tiger. Vi borde vara många som säger att vi får säga "fan" i det här landet. Vi skall få säga vad fan vi vill så länge vi inte hotar om våld, bedrar och förtalar.
Att pastor Gren friades och Anna Sjödin fick böta betyder också att vi kan skita i lagen om hets mot folkgrupp. Den är ingen riktig lag. Jag såg en svenne på stan igår. En svennehora. Kommer polisen nu? Nä. Då antar jag att jag kan säga att jag såg en blattetorsk på stan igår.
Eller dog Lenny Bruce i onödan? Just det, vi har också ett kulturarv. Är det någon som är stolt över det här? Jag är.
Bra talat Tobias. Jag skall inte lägga mig i eran diskussion men vill söka ge en historisk belysning av Kalle Anka landet Sverige och varför det blev som det blev.
Allt spårade ut med Olof Palme och 68-rörelsen. Sverige var världens bästa land och självutnämd, hela världens stora samvete. Snacka om hybris. Sanningen är att ingen brydde sig om lilla Sverige, snarare förakt för vår ryggradslösa utrikespolitik där andra stater fått betala priset i blod o död för att göra sig av med Hitler.
Denna falska självbild, och övertron på en stark stat, samt att individen i grund är oförmögen att se om sitt eget liv, sitter i allt väsentligt fortfarande kvar.
Detta gäller svenskar såväl som invandrare, vi skall inkomstfördelas o vårdas sönder och samman i planekonomisk anda, ty i vår enfald förstå vi inte vårt eget bästa. Ej heller skall du tro att du är någon och sticker ut i jämförelse med det heliga kollektivet.
Kanske lite hårddraget men sant. Med den heliga asylpolitiken i minne fick vi i släptåg med Vietnamkrigets desertörpolitik hit en samling knarklangare, det talas det väldigt tyst om i dag. Vi är ju bäst som vanligt och det är politisk inkorrekt att beskriva verkligheten som den är/var.
För mig är det en självklarhet att man tar seden dit man kommer och att Sverige ställer krav från våra egna värderingar, kultur och lag. Jag är för helt fri invandring och tron på allas förmåga att försörja sig själva, invandrare som svensk.
Systemfelet i Sverige är att staten fått ta alldeles för stor plats på bekostnad av den enskildes rättigheter. Kanske skall svensken därför börja med att lära sig ta hand om sig själv. Sen löser sig nog resten av problemen.
Tack för den språkliga rättningen, det var självklart bedömningen jag åsyftade.
Vidare nonchalerar jag på intet sätt att det är svårare för människor att komma till ett samhälle som inte liknar det egna hemlandet. Eftersom den tidsbegränsade perioden en person skulle få komma hit och söka arbete förslagsvis skulle vara lika för alla, är sannolikheten hög att den får till följd att människor som klarar sig lättare också får stanna i större utsträckning.
Du hävdar att jag uppmanat dig att förstå hederskulturen, något jag aldrig gjort. Det jag däremot sa var att det för mig är ointressant varför personen du nämner som exempel hotade dig. Det enda som betyder något är att han gjorde det, och samhällets svar bör lämpligen vara detsamma oavsett bakomliggande faktor.
Resten av det du tar upp, att yttrandefriheten bör vara okränkbar, instämmer jag självklart i. Diskriminerings- såväl som hetslagstiftning är fenomen man bör betrakta med stor skepsis, då de allt som oftast agerar försök att förbjuda tankar. Detta nämnde jag som du kommer ihåg redan tidigare, och det är en rättighet som bör gälla såväl nya som gamla medborgare.
Slutsats: Om staten inte gullade så mycket med medborgarna skulle mycket av den problematik som du, och många med dig, anser att invandring för med sig försvinna. Lika regler för alla tvingar fram anpassning till den miljö man verkar inom och det är först och främst ett systemfel, inte ett genetiskt eller etniskt, som tillåter och uppmuntrar utanförskap. Som det tidigare uttryckts: Invandrare borde inte läsa "svenska för invandrare", de borde läsa "svenska för svenskar".
JB Josefsson said...
"Hasse, du missuppfattar nog vinterkriget eller också visar det var du står politiskt och argumenterar utifrån. Jag kan inte få det till annat än att du ser Stalins anfallskrig på Finland som en förlängning på det tidigare finska inbördeskriget och att alla som slogs för finsk självständighet var de vita. Jag hoppas innerligen det är ett skrivfel.
Förlängning av inbördeskriget knappast, däremot vart ju Svenska frivilighets förband hyllade vid sin hemkomst av konungen både när det gällde förband som slogs emot Stalins röda armé och med den vita sidan i inbördeskriget.
Någon hyllningskör ifrån konungamakten var det dock inte när dom Spanien frivilliga åtrvände efter nederlaget mot Francos statskupp emot den demokratiskt valda regeringen i Spanien.
"Föreningsrätten är inte en fråga för statens förlängda arm. Som jag redan påpekat finns Europakonventionen och det är bara att följa lag vilket ni inom vänstern i vanlig ordning struntar i.
Med andra ord så vill du att denna typ av arbetsvägran som inträffar när man lägger ett varsel om sympatiåtgärder skall vara förbjudet.
Det torde framstå som en självklarhet för alla och en var att en förening ENDAST kan föra talan för sina medlemmar. De som står utanför skall inte tvingas av en partibunden fackpöbel. Det liknar mest gatans parlament och har inget med demokrati att göra.
Det är ju precis vad vi gör, kartellens legitimitet lilla vän, förövrigt så kan vi som fackliga medlemmar och generella frihetskämpar inte göra ett skit om nu dessa individer som inte vill ha en avtalsenlig lön väljer att starta en välgörenhetsfond åt sin arbetsgivare, där dom i sann kärlek till sin arbetsgivare återbetalar några tusen varje månad av sin taxerade inkomst.
Karl Malmqvist said...
"Hasse, självklart ska arbetaren äga rätten att själv teckna de avtal han/hon vill. Detta ska dock gälla såväl fackmedlemmar som icke-organiserade! Tycker personen i fråga att en arbetsgivare har för dåliga villkor står det honom/henne fritt att inte ta det jobbet, men om man sen skriver ett avtal där man mot ersättning säljer sitt arbete fem dagar i veckan, åtta timmar om dagen, så bör man lämpligen hålla det avtalet och inte ägna sin tid åt att dela ut flygblad som misskrediterar det företag som ser till att det finns mat på bordet hos andra medlemmar av det s.k arbetarkollektivet.
Så staten skall med andra ord förbjuda enskilda medlemmar att verka i en arbetsnedläggelse, där huvudmålet är att få till en konkuransneutralitet så att kollektivavtalen inte undermineras.
Är det Polisen som skall uppräthålla denna lagstiftning eller ska vi ha det som idag, då det är arbetsdomstolen som avgör om en konflikt är förenlig med konflikträtten?
Nog för att nyliberaler och borgare ser det som en inskränkning av äganderätten när arbetsäljare organiserar sig i en utbudskartell på marknaden, men någon måtta får det väl ändå vara med vad nattväktarstaten skall ägna sig åt eller?
"Jag ser inte att det skulle vara fel att i varje individuell anställningsförhandling komma fram till om strejker etc. ska tillåtas utan att företaget gjort sig skyldigt till något brott eller svikit det ingångna avtalet. Om inte, kan missnöjesaktioner med fördel genomföras på den anställdes fritid, eller så kan de anställda gemensamt hota om en kollektiv uppsägning.
Så när man är på jobbet skall bojjorna vara på, det är väl ändå upp till arbetarna om dom vill lägga ner arbetet eller, rent rättsligt så har ju arbetsgivaren alla möjligheter att både sparka dem, stämma den fackliga organiastionen till AD och ta in arbetsvilliga.
"rövre överträdelser från företagets sida, t.ex. brott mot arbetsmiljölagen, är självklart att se som ett avtalsbrott företaget, och ersättning bör lämpligen utgå till de drabbade. Även mindre allvarliga avtalsbrott kan uppmärksammas med hjälp av t.ex. strejker, men det jag inte förstår är varför en grupp arbetare anser sig ha rätten att göra en annan grupp arbetare arbetslösa?
För att dom själva inte vill bli arbetslösa eller ha mindre i lönekuveret.
Ja, sympatiåtgärder skall vara förbjudna mot oorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Det finns inget stöd i konventionen för något annant. Avtalsfriheten gäller och skall inte tvingas fram med ekonomiska hot från en partibunden fackpöbel där högst 50% röstar på sossarna.
Karl och jb Josefsson. Jag instämmer 100 % mer era kommentarer. Men nu är det så att det kommer att ta lång tid innan Sverige har reformerats från nuvarande modell till en modell som vi önskar oss. Så vad skall vi göra med invandringen fram till att vi har en hårdare stat och ett friare kulturliv samt näringsliv? Jo, vi skall begränsa den tilfälligt några decennier enligt något slags modell. Vilket slags modell det blir, det får vi se. För det kommer att ske.
Kommentar på det, riksdagsledamot Federley ?
"Men nu är det så att det kommer att ta lång tid innan Sverige har reformerats från nuvarande modell till en modell som vi önskar oss. Så vad skall vi göra med invandringen fram till att vi har en hårdare stat och ett friare kulturliv samt näringsliv?"
Migration tillsammans med handel borde ju vara en av de starkaste drivkrafterna till ett mer liberalt samhäll iofs. Så man kanske kan vända på det.
Samtidigt tror jag problemen kommer växa särskilt i Europa. Folk med mycket låg utbildning eller ingen ingen utbildning kommer fortsätta att komma hit och den typen av jobb de kommer klara av kommer att minska i antal och även om man skulle liberalisera hela arbetsmarknaden skulle de inte producera tillräckligt högt för vad som skulle krävas för en rimlig levnadsstandard. Dessutom kommer dessa grupper skaffa många barn även fortsättningsvis.
Jag ser egentligen ingen riktigt anständig lösning öht. Jag ser inte det här heller som en invandringsfråga, problemet uppstår ju hursomhelst. Robotindustrin kommer nog komma inom något decennium i stor skala, och det kommer också minska försörjningsmöjligheterna för en stor del av befolkningarna.
Jon Millarp. En anständig lösning är att varje folk sätter sitt eget land främst: Bara tar emot efterfrågade individer på arbetsmarknaden samt flyktingar+att skatterna både på lön och företagande sänks, så att köpkraften genererar mer inhemsk produktion jämte att medelstora västerländska företag har råd att investera i Afrika och Mellanöstern, med industri och handel.
Då kommer fattigdomen att bekämpas på riktigt, inte på låtsas som med aid. Och då kommer den irrationella typen, som låter sig luras av psykopatiska fudamentalister - att bli mindre vanlig. Då får vi mindre krig och ojämnlikhet och därför mindre oro och svält i Afrika och Mellanöstern. Då minskar invandringen till väst därifrån.
Robotar behöver förresten övervakare. Och med fri sexhandel och droghandel, kan många jobb skapas - inte bara inom själva sexservicen, utom inom hygien, information, samtalsstöd etc.
På ett sätt har du rätt Tobias. Av kostnadsskäl kommer invandringen att förändras. Med vår demagogiska puckel har inte den svenska välvärdstaten råd att "vårda" flera, vi står redan över gränsen.
Urvalet för invandring kommer att förändras inte bara i Sverige, utan övriga EU. Bara de produktiva göre sig besvär.
Cyniskt men sant. Den svenska modellen har redan havererat, men erkännandet kommer från vänstern när konkursen hotar. De lever i det förflutna o är bakåtsträvare. Kämpar fortfarande för en förlorad sak trots att socialismen så gruvligt misslyckats varhelst den tillämpats.
Tobias:
Jag ser ett grundproblem i att människans genomsnittliga intelligens är relativt konstant samtidigt som arbetsmarknadens behov av intelligens accelererar och mindre efterfrågan på enkla arbeten uppstår.
Det kommer hela tiden nya jobb visst, men de tenderar att kräva mer och mer intelligens även dem och fler och fler konkurrerar om dessa jobb. Jag är stark anhängare av ett väldigt liberalt samhälle. Men det här är ett oerhört problem som liberaler tenderar att inte tala om och som vänsterfolk hittar på pseudolösningar för.
Invandringen är om den inte är fokuserad på arbetsinvandring en sak som kan påskynda de här problemen. Men i grunden så är problemet inte särskilt kopplat till invandring.
Jag verkar ha blivit anonym efter blogger-omställningen här. Usch.
Senaste anonyme. Huvudet på spiken. Den nya ekonomin kräver initiativ, intelligens och mod att tänka i nya banor. Men naturligtvis är omutligt människor som "bara" är omutligt lojala lika viktiga.
För tröga, fega, fyrkantiga och illojala kommer det inte att finnas mycket plats på arbetsmarknaden. Som det är nu skyddas de av anställningstryggheten och kollektivavatalen. Men det finns mindre och midre pengar för sådan "trygghet".
Så vad skall hända med dem? Jo de kommer att bli kriminella och sättas i effektiva fängelser som fostrar dem med belöningar och straff inbyggda i vardagen: Du gjorde fel A och går därför miste om belöning A. Du gjorde provokation A1 och får därför bestraffning A1 etc.
Detta fostrar lojaliteten och effektiviteten för en anpassning till samhället.
"Ja, sympatiåtgärder skall vara förbjudna mot oorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Det finns inget stöd i konventionen för något annant. Avtalsfriheten gäller och skall inte tvingas fram med ekonomiska hot från en partibunden fackpöbel där högst 50% röstar på sossarna.
Det är ju knappast som så att enskilda arbetstagare blir tvingade till något. Däremot så utför kanske inte enskillda medlemar i ett fackförbund något arbete som har koppling till den aktuella arbetsplatsen, men det är väl ändå en fråga för varje enskilld arbetstagare och dess fackförbund.
Arbetsgivarna har ju idag möjlighet att pröva varje enskillt ärende i AD, räcker inte detta eller skall arbetsgivarna med polisens hjälp tvinga enskilda medlemmar i ett fackförbund att utföra arbete som har koppling till ett företag som är satt i blockad?
Hasse, du verkar inte ens vilja förstå vad jag skriver. Facken skall inte vara en stat i staten som egenmäktigt anser sig ha rätten att kräva oorganiserade skall följa deras påpud och k-avtal. Jag kan inte tvinga dig att skriva under ett avtal lika lite som du kan tvinga mig. Det finns något som heter avtalsfrihet.
I övrigt kan du följa min kommentar under blockaden i Nacka.
Aldrig har det partibundna facket kämpat för en effektivare statsförvaltning och lägre skatter. Något som omedelbart skulle ge effekt i medlemmarnas plånbok. Hur kommer detta sig tro?
Till att börja med skall facket bli partipolitiskt obundet för att kunna föra en trovärdig o vettig talan för sina medlemmar. Vi lever inte längre i 1909 och patronsamhället. Den gamla arbetaren från förra sekelskiftets början är i princip utrotad. Glöm ej heller att LO på den tiden med glöd kämpade mot den höga skatten på ca 12-14?
Vad har hänt med er?
JB Josefsson said...
"Hasse, du verkar inte ens vilja förstå vad jag skriver. Facken skall inte vara en stat i staten som egenmäktigt anser sig ha rätten att kräva oorganiserade skall följa deras påpud och k-avtal. Jag kan inte tvinga dig att skriva under ett avtal lika lite som du kan tvinga mig. Det finns något som heter avtalsfrihet.
Min frågeställning gäller fortfarande och har inte förändrats. Är det okej att förbjuda enskilda medlemar i ett fackförbund att verka i en arbetsnedläggelse?
Vill ni ändra på den ordning som finns idag där arbetsgivaren kan tvista om det mesta på arbetsmarknaden, även fackliga blockader och sympatiåtgärder?
För i så fall hur skall det se ut i stället, skall polisen tvinga arbetstagare att utföra ett arbete eller?
Aldrig har det partibundna facket kämpat för en effektivare statsförvaltning och lägre skatter. Något som omedelbart skulle ge effekt i medlemmarnas plånbok. Hur kommer detta sig tro?
För det första är förvisso LO förbunden ideologiskt bundna till den demokratiska socialismen, men vi är inte organisatoriskt knutna till SAP.
Den progresiva skattesatsen är en nödvändighet för den generella välfärden, vilket i grunden handlar om att få tillbaks en del utav förädlingsvärdet som skapas av handens arbete.
Finns det ett bättre system än en progresiv beskattning för att upprätthålla den generella välfärden så skulle inte fackföreningsrörelsen motverka detta, tyvärr handlar det då nog om att konfiskera privategendomen över produktionsmedlen och är du väl inte särskillt intresserad av eller?
"Till att börja med skall facket bli partipolitiskt obundet för att kunna föra en trovärdig o vettig talan för sina medlemmar. Vi lever inte längre i 1909 och patronsamhället. Den gamla arbetaren från förra sekelskiftets början är i princip utrotad. Glöm ej heller att LO på den tiden med glöd kämpade mot den höga skatten på ca 12-14?
Återigen LO förbunden är partipolitiskt obundna, men vi verkar för en samhällsutveckling på grundval av demokratisk socialism, vilket faställs i våra demokratiskt faställda stadgar, vill du förbjuda föreningar till sådana skrivningar i sina stadgar eller?
Visst lever vi inte i ett patronsamhälle längre och det har vi den generella välfärden att tacka för, men det finns fortfarande massvis av giriga arbetsgivare dock inte alla, men dessa ser först och främst sin makt i produktionen som sitt huvudändamål, inte företagets affärsidé. Det räcker att titta på alla skadeståndförhandlingar som genomförs på ett år.
Skicka en kommentar