Ett stort steg taget

Det är med stor lättnad jag läser dagens DN-debatt. Dels är arbetskraftsinvandringen i pricip redo för beslut. Och dels har vi sett att miljöpartiet är den tydliga kraften i svensk migrationspolitik som vi behöver.

Dagens debatt riskerar att kväva den diskussion om arbetskraftsinvadring och om det så kallad köbytet som är det väsentliga. Jag vill därför passa på att ge de förslagen allt mitt stöd. Det är också en av de viktigaste frågorna för det framtida Sverige och för attt råda bor på de drivor av is som den isande vinden från socialdemokraterna förde in över Sverige men som tack och lov är bruten till ljummare vårvindar.

Det som kommer att kväva dem är det faktum att miljöpartiet tillsammans med regeringen stödjer förslaget. Det öppnar oanader dörrar för nya konstellationer efter valet 2010 och samtidigt en hel del dörrar under mandatperioden till breda överrenskommelser över det som traditionellt anses vara blockgränser.

Jag har i debatterna i kammaren ofta gett beröm till Mp för deras konstruktiva och konsekventa hållning. Det gläder mig nu att det aldrig varit förgäves. Samtidigt så gör det Mp till en mogen meddebattör på ett helt annat sätt än tidigare. Man visar både sin handlingskraft och sin självständighet. Jag beundrar det.

Mp har på sista tiden inte bara visat sig beredda till att styra landet i regeringsställning. De har också sagt att de är beredda att förhandla med båda blocken och ge stöd till det som ger dem mest inflytande. En sådan positionering inger respekt samtidigt som jag som majoritetspolitker måste erkänna att det också gör mig nervös