Nu är FRA 2.0 ute på remiss. Det ser ut som att de 15 punkter vi begärt att få med ligger med i departemenstpromemorian. Den är nu ute på remiss i 2.5 månad och det är då det är helt rätt tid att lämna synpunkter. Det finns all anledning att läsa och granska den ett par gånger. Annie och jag har tre saker som kunde varit bättre och efter remissomgången får vi se hur det resonerats från remissinstanserna. Men i huvudsak är det vad vi har begärt sedan långt innan valet 2006.
Något som dock direkt bör bemötas är dagens Brännpunkt. I samband med hela FRA-debatten har en ny syn, i alla fall i debatten, framkommit på staten. Jag vet inte om det beror på att vi för första gången på länge inte har en s-regering eller om det är ett i någon mån sunt och i någon mån hysterisk kritiskt förhållande till staten som växt fram.
I alla år som jag kritiserat staten och menat, i många olika frågor, att staten bör hållas kort och granskas kritiskt så har jag alltid framställts som nyliberal, ond och kallsinnad. Staten har per definition varit god. Numera är staten i alla fall i debatten per definition ond.
Det lyser också igenom i den länkade artikel. Författarna verkar inte heller ha läst departementspromemorian vilket jag är beredd att förlåta dem för det är jul och det är nog fler än jag som griljerar skinka och träffar familjen för första gången på länge.
Nå väl. Först kritiken om domstolen. Det har från min och andras sida varit ett krav om en domstolsprövning för få tillstånd att signalspana. Det har jag framfört sedan s-regeringen och efter riksdagsvalet också i de nya forum jag har fått tillgång till.
Med självklarhet måste hanteringen i domstolen vara av hemlig karaktär. Det innebär en ny ordning där domstolen inte i sig är hemlig vilket framghävs i artikel på ett paranoit sätt utan ärendena måste vara hemliga. Spioneri blir meningslöst om främmande makt bara behöver följa domstolsarbetet för att veta vad vi spanar mot.
Domstolen är en ny konstruktion så till vida att den bara hanterar hemliga ärenden. Men jag våga säga att vi kommer veta vart den ligger och herrarna experter får säkert komma på besök också. Den kommer självklart att granskas så som vi gransar byggningsärenden. I de senare leder Anders Eriksson Säkerhets- och integritetskyddsnämnden (som jag tror den heter, lussebullar i huvudet nu) som gör uppföljningar. Om herrarna experterna hade följt FRA-frågan hade de vetat att vi instiftar en kontrolllmyndighet med samma uppdrag för denna domstol.
Därtill kommer JO att ha samma granskande uppdrag för denna domstol som för alla andra.
Experterna är också tveksamma till skyddet av meddelarfriheten och av förhållande klient-advokat vilka i promemorian görs absoluta.
Vidare hävdar de att detta raskas, att beslut fattas snabbt och att detta inte skulle följa hur vi vanligtvis arbetar. Det vanliga är en politisk överenskommelse som sedan görs till en departementspromemoria där lagtexten presenteras. Där är vi nu. Därefter följer en remissomgång som kan vara olika lång. I detta fall meddellång med 2.5 månad.
Därefter skrivs proposition och ärendet lämnas från regeringen till riksdagen. Precis så går detta till. Det önskades att detta skulle gå fortare men vi kritiker krävde en lugnare hantering och det har vi nu fått.
Om jag ska försöka dra en slutsats av vad de är ute efter, vilket inte är klart utöver att de vill ha en utredning som de kanske själva kan få vara experter i, är att de vill att en politisk nämnd eller regeringen ska fatta dessa beslut som en domstol nu ska hantera. Då hade Nordkorea verkligen varit här.
I Sverige har vi fristående domstolar där vi nu ytterligare stärker deras frihet genom grundlagsutredningens förslag som fråntar regeringen rätt att utse domare.
I den nya kritiska hållningen till staten som jag i grunden tycker är bra ger dock dagens debattörer uttryck för den dåliga sidan. Staten är ond, galen och vill alla illa. Så illa är det inte. De glömmer i sin rädsla helt bort att vi har lagar och regler som gäller även för frågor knutna tilll FRA som exempelvis graskningen av domtolen och dess uppföljning. De glömmer också att domstolarna står fria från både myndigheter och politiker. Det gäller även här.
tisdag, december 23, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


3 kommentarer:
Din avslutning är ett argumentationsfel, eller halmgubbe om man så vill.
Visst har det varit hårda ord och du har fått stå ut med mer än de flesta.
Men allt detta kunde avhjälpts med en sak, ett tryck på Nej-knappen.
Om 8 dagar tar vi ett språngsteg in i Bodströmssamhället.
Ett samhälle som alla utom sossarna röstade för i EU-parlamentet av de svenska parlamentarikerna.
Ett samhälle alliansen gick till val på att inte införa.
Nu är det inte bara infört, det är förstärkt av personer som på något konstigt vis tror att man kan knulla sig till oskuld, bomba fram demokrati eller som i ditt fall, avlyssning för integritet.
sov gott.
"De glömmer också att domstolarna står fria från både myndigheter och politiker. Det gäller även här."
Så du anser att Gustaf Petrén hade fel då? Tidskrift för Sveriges Domareförbund nr 1/2000: Domstolsverket (S) och Domstolsstyrelsen (DK) - Olika sätt att reglera domstolsadministtration
Staten är inte ond och vill alla illa, men den är inte heller alltid god. Däremot kan man säga om alla maktutövande organisationer (alla!) att utan begränsningar och maktdelning av något slag, så kommer deras makt att växa. Det kan vara momentum, genvägar eller minsta motståndets lag, men växer gör den.
Därför behövs en stark grundlag som faktiskt respekteras. Därför behövs en rättstradition med domstolar som vägrar döma efter lagar som strider mot grundlagen. Därför behövs politiker skolade i att följa, och med den ideologiska kompassen hämtad från en sådan grundlag. Det är inte primärt om staten är god eller ond, utan hur principfast den står för en gemensam värdegrund som är intressant.
Vi har fått lära oss med modersmjölken att Sverige är en demokratins fyrbråk i en mörk värld. Vi är världens dåliga samvete och de personliga friheterna är för oss självklara.
På sistone är det dock lätt att se det som ren propaganda, för när man ser vad som görs istället för att lyssna på orden -- då krackelerar bilden.
FRA, IPRED, datalagringsdirektivet -- alla är de lagar där svenska politiker haft ett finger i soppan eller lagt sig platta när det blåser. Vore det bara dessa, så vore det illa nog -- men de är bara början.
Skicka en kommentar