Den alltid lika upplyftande Henrik Alexandersson skriver i ett längre inlägg en hel del tänkvärt om den svenska demokraturen. Det var länge sedan jag läste något som hade början till något så bra och som faktiskt kan bli upptakten till en pamflett för friheten.
Det går att lägga till en hel del till inlägget om saker som arbetar där ingen verkar veta vem som driver det osv men det är klart det mest inspirerande blogginlägget på länge. Det tar mig tillbaka till blogosfärens yngre dagar när det var kampvilja mer än resignationoch bitterhet som drev många bloggar.
Tack Henrik!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Vi är många som har kampviljan kvar. Se bara på Göteborg idag!
Skicka en kommentar