En historisk dag

Det är helt klart en historisk dag i dag. Av flera skäl. Dels för att borgerligheten har löst den gordiska knuten kring kärnkraften. Dels för att vi kommit till en överenskommelse i energi- och klimatfrågorna och därmed för första gången kan få en helhetsproposition på området. Inte minst är den historisk för att centerpartiet har en ny hållning till kärnkraften. Detta blir långt men jag tar det bit för bit.

1) Borgerliga regeringar har spräckts på grund av kärnkraftsfrågan. Det är också en av de frågor där partierna har haft låsta positioner åt olika håll. Att lösa den knuten visar på regeringsduglighet och en vilja att komma vidare.

Det största hotet mot en borgerlig regering på grund av interna konflikter är därmed undanröjt. Det har varit en historiskt tung uppgift men den har varit viktig att lösa.

2) För första gången får vi en sammanhållen energi- och klimatproposition. Vi får en krafttag kring frågorna som innehåller transportsektorn, energieffektiviseringar, satsningar på biobränslen och en sammanhållen strategi för en säker och miljövänlig elproduktion som bygger på tre ben: Vattenkraft, kärnkraft och biobränslen där det senare benet i princip är en helt ny hållning.

Det ger Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren mycket styrka i förhandlingarna som kommer i Köpenhamn och det ger det svenska ordförandeskapet mycket tynd när vi ska som talesperson för EU delta i de globala klimatförhandlingarna till hösten.

3) Det är ingen tvekan om att det är en stor förändring för partiet som jag känner en stor ödmjukhet inför. Partiet har historiskt investerat mycket i frågan och för många har det varit källan till engagemang. Tveklöst. Det vore fel att säga att centerpartiet är för kärnkraft. Man har accepterat den för överskådlig tid.

Samtidigt så ska du vara äldre än 35-36 år för att ha fått rösta i frågan. Mycket har hänt i debatten. Klimatfrågan är den övergripande viktigaste frågan. Industrin behöver klara besked och långsiktiga sådana. Tekniken har utvecklats. Osv osv.

Jag var 2 år når omröstningen hölls. Annie Johansson var inte född. Ytterligare ett antal i riksdagsgruppen var för unga för att få rösta. Frågan har avdramatiserats i samhället och den har avdramatiserats i partiet.

Vi kom kanske inte så långt som jag önskade. Jag vill se en neutralitet inför hur elen produceras bara den produceras inom givna ramar för säkerhet, miljö och skatter. Det skulle också på ett teoretiskt plan tillåta nyproduktion om man klarar kraven. Dit var det för långt att gå men det förhandlingsresultat som är nått är en klar framgång för oss som inte är kärnkraftsmotståndare liksom för dem som är bioenergiförespråkare.

För centerpartiets väljare har det också ändrat sig enhel del. I de undersökningar jag tagit del av är en klart fler som stödjer än som motsätter sig denna linje. Det känns också tydligt bland mina väljare och i mitt partidistrikt i Stockholms stad. Det ser likadant ut i min mejlbox där jag endast fått 3 negativa mejl och de har gått till hela gruppen.

För min del är detta så klart mycket enklare än för många andra som har fler traditionalister i distrikten som varit med länge och som jobbar hårt emot kärnkraften.

Har då centerpartiet svikit sina stämmobeslut? Omorienteringen har pågått länge och jag har varit drivande i diskussionen. Centerpartiet har för fera år sedan slutat med årtalsdiskussionen. Det vi sa vid sista stämman är att kärnkraften ska utgöra en mindre del av energiproduktionen (har inte hela formulering nu eftersom det går lite snabbt nu) och det sker ju med automatik genom utbyggnaden av det tredje benet.

När ett momentum uppstår måste man också kunna hantera det även om det blir jobbigt. Och för centerpartiets del hade helt klart ett positivt beslut till kärnkraften på sista stämman inneburit mindre av kimatsatsningar.

Den 30 januari tog jag på allvar upp debatten genom en artikel på DN-debatt. Jag och flera hade redan fört diskussionen internt i något år men nu var det dags att lyfta den bredare i partiet. Lite drygt fyra år senare har det kommit.

Min summering är att det hela måste bekräftas på partistämman men att partiledningen inte tagit sig ett för stort mandat. Tolkningarna från partistämman kommer man att göra olika. Men att det skulle ha varit ett hårdnackat motstånd vore fel att säga.


Det är enhistorisk dag. Centerpartiet har gett sitt. folkpartiet sitt och Alliansen visat sig handlingskraftig och regeringsduglig. Tycker nästan lite synd om oppoistionen nu. Mona Sahliun har precis fått en bomb i sitt knä. Sossarna är starkt delade och efter hennes låsning här om dagen om avveckling som till och med Mp ruckar på i dagens svd lär hon få en ny upförsbacke att gå i.