Vaccin hit och dit

I dag slår man på stort om att den expertgrupp som rekommenderat att kalla H1N1 för pandemi är betalda till stor del av läkemedelsbolagen. Det är väl inget konstigt i sig. Det mesta av den medicinska forskningen sker i privata bolag och det är klart att expertisen jobbar där jobben och inkomsterna finns.

Det som dock är problematiskt är att det är hemliga råd, heliga kommittéer osv som ger rekommendationerna och därmed saknar det all tranperens och därmed i mina ögon en stor del av trovärdigheten.

Att en expert står på ett läkemedelsbolags lönelista är inte per automatik något som gör att jag inte anser denne trovärdig. Däremot om denne inte är beredd att stå för sitt namn och redovisa sina grunder samt kopplingar till industrin så är det desto värre.

I en faktaruta i Svd upplyser man om att till dags dato har lika många dött i H1N1 som det dagligen gör i HIV/AIDS. Den första är en pandemi. Den andra inte. Det tål att tänkas på.

Ja ser man på

Stina Bengtsson är livligt aktiva partist här i stan. Hon har på sin blogg där hon ofta skriver mot främslingsfientlighet och för tolerans dragit på sig en hel del av den mindre toleranta sortens människors uppmärksamhet. Läs gärna kommentarerna i bland annat sista inlägget efter folkomröstningen i Schweiz. Helt otroligt vilken islamofobi det finns.

Dresscode by Jonas

Min älskade pojkvän Jonas har så smått börjat att blogga i kväll. Dresscode by Jonas heter bloggen och finns på Hanky.

I sista sekunden

Agenda handlar i kväll kl 21.15 om Centerpartiet, strategi och opinionssiffrorna. Partisekreterare Anders Flanking är i studion och vi är nog några som medverkar i ett reportage. Kolla då.

Philippe Legrain

På det arbetskraftsinvandringsseminarium som Centerpartiet idag arrangerar tillsammans med ELDR talar en lång rad intressanta personer. Philippe Legrain som talar just nu är kanske den mest intressanta.

Han tar sig tid att komma til Stockholm fårn London trots att han har en lång resa till Shanghai i morgon. Han talar tydligt och ideologiskt om migration. Han serverar också siffror på det rent ekonomiska värdet av migration - för den som tvekat.

Han påminner lite om Johan Norberg i sitt sätt att tala tänkte jag och blev glatt överraskad att se att Johan Norberg recenserat Philippe Legrains bok Immigrants - yout country needs them och ett vitat finns på framsidan av boken.

Small world kan man säga.

Får ni chansen att lyssna till Philippe Legrain som har en lång meritlista som skribent i Fincial Times, The Guardian osv och han har också arbetat för BBC så ta den chansen. Mycket upplyftande!

ödets ironi eller något

Djurens vänner i Borås får rätten att hantera djur indraget enligt Ekot. Är det inte ödets ironi så säg.

Klockrent på Newsmill

Henrik Sjöholm vår förre partistrateg och numera PR-konsult skriver om centerpartiets nuvarande trubbel på Newsmill. Klockrent som vanligt av Henrik.

Förtroenderåd

Är tilbaka från den trevlig anmineringsstämman i Malmö och sitter nu på Clarion Skanstull på Centerpartiets förtroenderåd. Maud höll ett mycket bra anförande på förmiddagen och det känns som att hon är stridslysten och beredd att peka med hela handen för att få igång partiet nu. Strålande!

Hon har också en artikel i framåtanda på DN-debatt i dag som är mycket bra. Kan vi bara få lite styrfart på strategin nu i ett längre perspektiv så är vi snart på banan igen.

Mp - socialisterna

Det kan vara väl värt att läsa Gustav Andersson, Per Ankersjö och Kerstin Lundgrens artikel i DN i dag där de redovisar Miljöpartets socialistiska landstingspolitik. Tror den debatten kan vara över nu om i fall liberaler ska rösta på Mp. Gör man det får man mer regleringar, mer landsting, mindre valfrihet och mindre företagande.

Vi kan göra listan hur lång som helst på förslag där Mp är ute o svassar i vassen. Längtan efter en flirt verkar vara viktigare än vad man faktiskt får för rösten hos vissa.

Mp?

Alla som kärat ner sig i Mp borde läsa Sanna Raymans ledare i Svd i dag.

Så befriande!

Ingrid Lundqvist, Tobias Gillberg och Hannes Hervieu skriver i dag på Newsmill om Stockholm, dess byggnader och längtan till ett pulserande storstadsliv. Hela artikeln känns befriande och optimistisk. Mer av de här tre mår vi bra av. Läs artikeln här.

Sälj Vattenfall

Det är så mörkligt att politiken ständigt hamnar i planekonomiska resonemang om energipolitiken. Politiker diskuterar effekt, hur bolagen ska formas, vart det ska produceras var och hur många enheter det ska vara.

Staten och lagen styr genom skatter, lagar, kontroller osv. Men vi ska inte äga bolag. Tydligt hur planekonomiskt det hela är blir det när Fp diskuterar hur många kärnreaktorer det ska finnas och mitt eget parti hakar på.

Man talar inte om vilka regler som ska finnas kring kärnkraft och annan ernergiproduktion utan bara kring antal enheter. Vi borde sätta ramverk om krav om säkerhet, skatter osv. Därefter får varje företag pröva sin idé och fyllar men de kraven som vi ställt upp så borde man få bygga det man avsett. Då är det inte intressant vad, hur mkt eller vart utan prövningen är det som avgör.

Min egen partisekreterare Anders Flanking säger i dag i Svd att det inte finns behov av fler kärnreaktorer, sarast tvärtom. Jaha, vad grundar han det på? Inte är det en företagsekonomiska kalkyler i alla fall.

Snarast är det ett planekonomiskt resonemang där han ser till att Sverige har energi så det räcker så då är det klart och färdigt. Vad han missar är att vi befinner oss på en europeisk marknad och att vi kan exportera den el vi inte gör av med själva.

Det vore ju synnerligen märkligt om ett klädesföretag eller bilföretag sa:
- Nej vi kan förse landet med det det behöver så nu behver vi inga fler platser att producera ifrån.

Sälj Vattenfall och låt det bli ett privat företag som agerar inom lagens ramar. Så länge de statliga företagen ägs kommer vi sitta i dessa resonemang som vi inte har med att göra.

Nomineringstider

Jag sitter och pillar lite med medlemsomröstningshäftet för centerpartiet i Stockholms stad. Det är så himla många bra kandidater. Därtill har vi en otrolig potential. Vi har från att jag engagerade mig i partiet i staden 2003 byggt ett helt nytt parti.

Det är ungt, det är fräscht och det finns en glöd hos medlemmarna. För att kanalisera engagemang och skapa plattformar för fler bildade vi Stureplanscentern efter valet. Det är sveriges i särklass mest aktiva och vågar jag säga välbesökta partiavdelning. Snittdeltagandet på våra kvällar brukar vara kring 70. Vi har spräckt 100-gränsen flera gånger.

I Stureplanscentern arbetar vi inkluderande och det bygger på allas idéer om talare och platser att vara på. Alla initiativ välkomnas och allas diskussionsvilja är grunden för att det ska bli så bra som det blir.

Nyligen har vi också startat Sjöstadscentern för att kanalisera engagemang i Hammarby Sjöstad där centerpartiet har ett starkt fäste. Partiavdelningarna i Stockholm samarbetar så klart men dessa två har som karaktär att vara öppna och utåtriktade.

Vi har också omsatt politiska idéer från våra diskussioner till verkligen beslut hos partidistriktet på stämmorna. Medlemmarna är flitiga att motionera, debattera och vara med att skapa ett centerparti i ett nytt millenium.

Nästa steg är att stärka oss ytterligare för att få kraft att på allvar dra partiet centralt med oss. Det gör att jag i min omröstning kommer att ge Gustav Andersson toppplacering i landstinget för att kunna fortsätta sitt utmärkta arbete och att han ska känna sig stärkt i att han gör rätt saker. Jag kommer sedan att fylla på listan med lysnade stjärnor som är nya och som behöver poäng i omröstningen.

Till kommunen kommer jag självklart ge vår distriktsordförande och nuvarande stadsfullmäktigeledamot Per Ankersjö förstaplatsen och också där lyfta nya begåvningar. Per måste få inte bara fortsatt stöd utan ökat stöd för att han gör rätt saker så han får större kraft att göra det framöver. Nu tolkas allt som en signal och omröstningen följs av många. Jag kandiderar själv till kommunen för att jag tycker det vore kul att arbeta lite mer mer konkreta Stockholmsfrågor.

Till riksdagen kommer jag att toppa med Elisabeth Thand Ringqvist, Abir al Sahlani och Johan Hedin tillsammans med mig själv. Kunde vi fyra bli i topp skulle vi kunna på en gemensamma plattform och med våra olika kontaktnät dra ett enormt lass i valet. Vi har i dag två mandat, tre är inte långt borta och med stor kraft skulle vi kunna knipa fyra mandat om vi har besluten med oss och känner möjligheten alla fyra. Jag ska så klart också här lyfta nya begåvningar.

Ska centerpartiet ha en chans i Stockholm måste vi toppa med folk som är drivna, har möjligheten att nå ut och som stärker det vi gjort i många år i Stockholm. Det måste i mina ögon vara uttalade förnyare med en liberal agenda. Annars är loppet kört. Förvaltarnas tid är förbi. Ju större stöd jag och de andra har desto större tyngd har vi att agera i riksdagsgruppen och i partiet.

Kan jag i detta val dra ihop 5000 personkryss är det mer än vad många andra partidistrikt har röster totalt. Ju fler kryss, desto större inflytande. Det gör en skillnad när vi fattar gemensamma beslut i gruppen. Skulle jag däremot tappa mot förra valet så är det en total försvagning av det liberala nydanandet för centerpartiet i Stockholm men också för Centerpartiet i stort. Som en ledande kraft i partiets förnyelse blir man också en symbol för om den ska fortsätta eller avstanna.

I förra valet hade jag ungefär 4 gånger så många röster som partiet i Stockholm hade medlemmar. Jag var inte affischnamn, samlade ihop mina egna pengar till aktiviteterna och många vågade inte rösta på mig för att man 1) inte trodde vi skulle få ett mandat och 2) skulle vi få mandat trodde de på ett som skulle gå till förstanamnet. Jag motbevisade dem då och satsar denna gång på att försöka nå ca 10 gånger så många kryss som vi har medlemmar. Allt beroende på plats på listan så klart.

Därtill är jag idag betydligt mer känd och har jag ett enormt mycket större nätverk i dag som jag ska omsätta i rörelse och aktivitet. Jag längtar efter valrörelsen så jag nästan spricker.

Nu ligger det i händerna på medlemmarna, på nomineringskommittén och på distriktsstämman 30 januari. Och det är så spännande!

Rösta ja till gårdsförsäljning Fp

Johan Hedin, Staffan Danielsson, Claes Västerteg och Pelle Åsling uppmanar på Politikerbloggen Fp att rösta ja till gårdsförsäljning. När jag skriver det så känns det verkligen i hela kroppen hur märkligt det är att det inte tillåts idag 2009. Men en förändring kan komma. Fp måste bara välja om de ska gå på en liberal linje eller en gammal social ingenjörskonstlinje på sitt landsmöte.

Nu har de tyvärr fel

Stina Bengtsson som är ordförande för Stockholms Centerkvinnor och Abir al Sahlani som kandiderar till riksdagen har skrivit på politikerbloggen kring kommissionen och dess brist på kvinnor.

Ja det är ett problem om kvinnor inte kan komma fram. Men är rätt väg att konsekvent rösta nej till kommissionen - inte för att den tycker eller agerar fel - utan för att man inte uppnått jämn könsfördelning?

Jag tror inte det är rätt väg att gå. Tycker tyvärr att de båda vännerna har fel i denna artikel. Vad är nästa steg? Kvotering?

Sakmässigt kan ju också upplysas om att vi inte alltid har haft varannan damernas på listorna heller.

Ang Vattenfall

Nu kommer lite urtråkig men nödvändig text. Det kan vara bra att inte bara säga att sossarna haft inte bara en hand utan båda nävarna nerkörda i Vattenfallglaset. Här finns en sammanställning:

Björn Rosengren kritiseras av KU (2002/03:KU30), maj 2003
· I reservationen (m, fp, kd, c och mp) framhölls att något som särskilt föll i ögonen vid granskningen var att Vattenfall gjort stora investeringar i Tyskland. Det torde enligt reservanterna ha varit rätt uppenbart att dessa investeringar inte stod i överensstämmelse med den långsiktiga inriktning som låg till grund för den politiskt beslutade omställningen av energisystemet i Sverige.

· Efter granskningen gick det inte att komma ifrån intrycket att den styrning som regeringen utövat inte hade varit tillräcklig.

Leif Pagrotsky tycker inte att det behövs några nya direktiv för Vattenfall, november 2003
· Åsa Torstensson (c) ställde en fråga hösten 2003 (fr. 2002/03:1171) till Pagrotsky om vilka åtgärder ministern skulle komma att vidta för att staten ska utöva en korrekt ägarstyrning av Vattenfall AB, det vill säga en ägarstyrning som ligger i linje med av riksdagen fattade beslut?

· Pagrotsky svarade: ”Jag ser ingen anledning att formulera nya direktiv för Vattenfall, utöver de riksdagsbeslut som redan är fattade. De föreskriver att bolaget ska medverka i omställningen av det svenska energisystemet och att det ska ske på affärsmässiga villkor. Det ligger i bolagets intresse att ligga i framkant och jag är övertygad om att bara ett konkurrenskraftigt Vattenfall kan fortsätta att driva utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart energisystem i Sverige.”


Leif Pagrotsky tycker att Vattenfall ligger i främsta ledet inom forskning och utveckling av ny teknik på energiområdet, januari 2004
· Pagrotsky redogjorde i januari 2004 med anledning av en interpellation (ip. 2003/04:264 av Peter Eriksson [mp]) för sin syn på Vattenfalls uppdrag. Statsrådet refererade i detta sammanhang till 1997 års riksdagsbeslut och vad näringsutskottet då anfört om att utvecklingen av ny ekologisk elproduktionsteknik och investeringar i el och värmeproduktion från förnybara energikällor bör vara framträdande i Vattenfalls långsiktiga utvecklings- och investeringsplaner.

· Pagrotskys uppfattning var att Vattenfall medverkade till en omställning av energisystemet och att företaget låg i främsta ledet inom forskning och utveckling av ny teknik på energiområdet. Näringsministern såg vid detta tillfälle ingen anledning att ytterligare specificera Vattenfalls verksamhet utöver det som riksdagen redan beslutat om.

Riksrevisionen kritiserar styrningen av Vattenfall i en rapport, juni 2004
· I juni 2004 redovisade Riksrevisionen en granskning av Vattenfall och statens ägarförvaltning av bolaget i rapporten Vattenfall AB – uppdrag och statens styrning (RIR 2004:18).

· Riksrevisionens slutsats var att Vattenfalls uppdrag delvis var otydligt. Otydliga formuleringar av Vattenfalls eventuella bidrag till genomförandet av svensk miljö- och energipolitik hade skapat utrymme för olika tolkningar. Vattenfalls uppdrag hade över tiden kommit att uttolkas på olika sätt av ägarförvaltningen och bolagsledningen.

· Riksrevisionen bedömde att under perioden 2000–2003 hade såväl bolagsledningen som ägarförvaltningen, liksom bolagets agerande, väsentligt mer än tidigare fokuserat på affärsmässighet framför att bidra till svenska miljö- och energipolitiska mål.

· Vattenfalls investeringar i Tyskland innebar enligt Riksrevisionen en markant förändring av bolagets tidigare verksamhetsinriktning och strategi samt ett i väsentliga delar ändrat ekonomiskt risktagande i förhållande till tidigare.

· Riksrevisionen ansåg att med anledning av omfattningen av och inriktningen på Vattenfalls expansion i Tyskland borde styrelsen eller ägarförvaltningen ha verkat för ett formellt ställningstagande till bolagets planer.

Thomas Östros försvarar satsningarna i Tyskland, december 2004
· Claes Västerteg (c) ställde en fråga till Östros i december 2004 (fr. 2004/05:510) om vilka åtgärder näringsministern avsåg att vidta för att Vattenfall ska ta ett större klimatansvar?

· Östros svarade: ”Vattenfall har i Tyskland förvärvat några av de mest moderna kraftanläggningarna i världen. Utsläppsreduceringarna som gjorts i anläggningarna sedan 1990 vida överstiger det som Kyotoprotokoll och tysk reglering anger. Det arbetet fortsätter. För Vattenfall är detta en affärskritisk fråga, det vill säga företaget jobbar hårt med klimatfrågan då företagets långsiktiga konkurrenskraft är beroende av den. Det är jag och Vattenfall helt överens om.”

Thomas Östros svänger när det gäller styrningen av Vattenfall, mars 2005
· Ingegerd Saarinen (mp) ställde en fråga till Östros i mars 2005 (fr. 2004/05:1053) om han avsåg att förtydliga ägardirektiven till Vattenfall?

· Östros svarade: ”Det pågår för närvarande ett arbete med att på ett formellt sätt förtydliga styrningen av Vattenfall. Syftet är att formalisera riksdagens beslut att Vattenfall inom ramen för kravet på affärsmässighet ska vara det ledande företaget i omställningen till ett svenskt energisystem som är ekologiskt och ekonomiskt hållbart.”

Leif Pagrotsky och Thomas Östros ansvar hanteras i (hanteras i är ny skrivning, kritiseras stod det innan, OBS, kritiseras är fel, de får ingen kritik utan ungår den samma, för klarhet se längst ned med korret återgivning av KU:s betänkande. Min källa har här varit fel och jag är ledsen för det) av KU (2004/05:KU20), maj 2005
· I fyra anmälningar begärdes granskning som gällde regeringens styrning av Vattenfall. En anmälan riktar sig mot:
- att regeringen och Pagrotsky inte vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av den kritik som riktades mot regeringen av riksdagen i juni 2003
- att regeringen låtit Vattenfall utveckla en egen klimatpolitik, som avviker från EU:s, Sveriges och Tysklands
- att regeringen, mot riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften låtit Vattenfall ta beslut som innebär att en stor del av investeringarna skett och planeras inom detta område
- att regeringen låtit Vattenfall ta stora risker med medborgarnas egendom samt
- att regeringen låtit Vattenfall utvecklas på ett sätt som strider mot målen för Sveriges och EU:s konkurrenslagstiftning

· I en annan anmälan begärdes en granskning av skälen till att ansvarigt statsråd inte tagit initiativ till att omsätta riksdagsbeslut till bindande handlingsregler för Vattenfall. De i regeringen ansvariga ministrarna har genom att inte initiera en ändring av Vattenfalls bolagsordning eller överföra Vattenfall till gruppen statliga bolag med särskilt samhällsansvar underlåtit att vidta nödvändiga och tillräckliga åtgärder för att realisera riksdagens beslut.

· Två snarlika anmälningar riktade sig mot Östros och Pagrotsky. I anmälningarna angavs att granskningen borde gälla felaktig ägarstyrning av Vattenfall AB. Granskningen borde inriktas på regeringens bristande styrning av Vattenfall i förhållande till riksdagens återkommande ställningstaganden i flera viktiga principiella frågor. I anmälan nämndes näringsministerns reaktion och underlåtenhet att agera när det gällde Vattenfalls planerade expansion i Danmark samt budet på Elsam den 17 januari 2005. Regeringen borde enligt anmälaren underställt Vattenfalls planer på att expandera i Danmark ett särskilt ställningstagande från riksdagen. Enligt regeringsformen har regeringen endast förvaltningsmandat för de statliga bolagen. Det innebär att regeringen skall höra riksdagen vid väsentliga förändringar för de statliga bolagen när det gäller inriktning och ekonomi. Anmälaren reste också frågan hur dialogen mellan regeringen och den verkställande ledningen för Vattenfall har gått till när det gäller Vattenfalls bud på Elsam och vilken transparens och spårbarhet som finns.

· I betänkandet skriver reservanterna (m, fp, kd, c, och mp): ”Enligt utskottets mening har granskningen visat att regeringen brustit i genomförandet av riksdagens beslut när det gäller Vattenfall. Under flera år har varken regeringen, genom ägarförvaltningen, eller styrelsen tagit något initiativ till att förtydliga Vattenfalls roll inom ramen för riksdagens mer allmänt hållna direktiv från 1997. Detta har fört med sig att Vattenfalls uppdrag kunde ges motstridande tolkningar. Regeringen har visserligen numera tagit till sig den kritik som framförts och lagt fram ett förslag till ändring i bolagsordningen som nyligen antagits av bolagsstämman. Ändringen i bolagsordningen är dock inte tillräcklig för att förändra den hittillsvarande otillfredsställande situationen som innebär att flera olika tolkningar kan göras när det gäller avvägningen mellan målet affärsmässighet och andra mål.”

· ”Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att det trots utskottets tidigare uttalanden inte skapats tillräckligt goda rutiner när det gäller dokumentation av de uppgifter som kan behövas vid en uppföljning och granskning av styrningen av statliga bolag. Mot den angivna bakgrunden kan de ansvariga statsråden Leif Pagrotsky och Thomas Östros inte undgå kritik för sättet att styra Vattenfall och för bristen på dokumentation av kontakterna mellan Näringsdepartementet och Vattenfall.”
-------
Uppdatering 2010-02-12
Efter samtal med Leif Pagrotsky där han hävdat att min källa är fel har jag kollat upp det exakta protokollet och Leif pagrotsky har rätt. I detta protokoll (2004/05:KU20) som redogör för konstiutionsutskottets ställningstagande skrivs:
"Riksdagen har beslutat ienlighet med näringsutskottets förslag. Konstitutionsutskottets granskningmed bl.a. utfrågningar av statsministern och ansvariga statsråd m.fl.har inte gett konstitutionsutskottet anledning att göra andra bedömningarän de näringsutskottet redovisat i sitt ställningstagande. Något uttalandei övrigt från konstitutionsutskottets sida med anledning av granskningenär inte påkallat."

Rätt ska vara rätt, Pagrotsky är inte krisiterad för Vattenfall i KU.

Stina om Dawit Isaak

Min partivän Stina Bengtsson skriver ett bra inlägg om Dawit Isaak på sin blogg som är väl värt att läsa.

EU:s ledare utsedda

Redan i går kväll, utan nattmangling eller extra möte nu på morgonen, kunde EU:s nye ordförande/president och EU:s höge representant i utrikesfrågor presenteras. Belgiens statsminister Herman Van Rompuy blir högste chef och baronessan Catherine Ashton kommer att hatera utrikesfrågorna. Den senare är för mig i princip okänd.

Får gratulera de två och också regeringen med Reinfeld i spetsen som lyckats föra detta i hamn under värdiga former.

Vilken dag

Det är ju något handikappande att inte kunna komma åt nätet via mobilen. Men snart är det funktionellt igen. På eftermiddagen åkte jag med Alexander Bard och Maria Abrahamsson till Norrköping och Norrköping science park för att tala kring sociala medier. Resan ner med Alexander som chaufför hann avhandla det mesta. Mycket prat om sammanslagning av C och Fp bland annat.

Direkt jag var klar på scenen var jag tvungen att köra upp till Stockholm och riksdagen. Det var i kväll kandidathearing för centerpartiet i Stockholms stad. Shit vilket bra gäng! Det kommer ta tid för mig att få ordning på hur jag ska rösta.

Det klart bästa anförandet hade Jonas Pettersson som jag ska sätta högt upp. Abir al Sahlani och Elisabeth Thand Ringkvist som jag vill kandidera ihop med var också toppen. Precis som många andra.

Det är verkligen ett helt nytt parti jämfört med för fyra år sedan. Tänk om hela centerpartiet hade samma tryck som vi i Stockholm. Då skulle det inte vara några 4.5% i mätningarna. Snarare 14.5%.

Det är EU-nämnd i morgon bitti och jag är utrtörtt så det får bli till att sova tidigt i dag.

2:a december i Sjöstaden

Den nybildade partiavdelningen Sjöstadscentern arrangerar den 2 december en träff kring miljösatsningar i Sjöstaden i GlashusEtt kl 18.00. Det blir en dragning på 30 minuter och därefter diskusison i ca 30 min.

Därefter är man välkommen att följa med till Square där Roger Nordin och jag arrangerar Homoglögg för homosar och deras vänner. Square bjuder på glögg och sedan blir det härligt sjöstadshäng.

Ja till Nato-medlemskap i AB

I dag har har jag en artikel i aftonbladet med kollegorna Mats G Nilsson (m), Eva Flyborg (Fp) och Anneli Enochsson (Kd). Läs och njut.

Slägga i glashus?

Oppositionen försöker nu få Maud Olofsson att löpa gatlopp rörande Vattenfall. Jag riktigt önskar att de eldar på av helvete och lovar än det ena och än det andra. För om några dagar vaknar journalisterna från ruset av denna mediestorm (får man hoppas) och kommer att börja ställa frågor till oppositionen. Kanske till och med rätt frågor.

Om jag hetta Mona Sahlin och Tomas Östros skulle jag nu ligga särskilt lågt. Om jag sedan var vänsterpartist eller miljöpartist skulle jag också försöka ta det lilla lugna. Men de eldar alla på och det är fantastiskt. Varför?

Jo därför att de flesta investeringarna som skett som nu debatteras och kritiseras liksom de problem Vattenfall dras med i bolaget är sådant som är orsakat av just oppositionen. Sossarna köpte kärnkraft och kolkraft i Tyskland. Det "styrde upp det hela" med en mening om att vattenfall ska leda omställningen i Sverige. Oj vilka krafttag - not.

Mona Sahlin och Tomas Östros är de egentliga fiskarna här som inte klarade av att fundera på vad de ville med köpet, hur de skulle skötas och inte gjorde några analyser. Det borde vara föremål för KU-anmälan. Å andra sidan har Östros och Pagrotsky fått prickning av sagda utskott för sin dåliga hantering av bolaget.

Johan Hedin kallar det mycket riktigt en storm i ett vattenfallsglas och skriver klokt och bra på sin blogg. Kanske kan stormen ta och hamna där den ska snart - i knät på sossarna och vänsterpartisterna och miljöpartisterna som understödde regeringen och köpet av både kolkraft och kränkraft.

Ju hårdare oppositionen gapar nu. Desto jobbigare blir det för dem själva om en stund.

Maud Olofsson har tuffa saker att ta tag i. På den punkten har jag fullt förtroende för att hon ska lyckas. Samtidigt kommer vi så länge som staten äger bolag att hamna i sådana är planekonomiska diskussioner om produktionsmedel, enheter och uteffekt som borde vara bolagens egna beslut att fatta och inte politikers.

Vi ska reglera skatter, lagar osv. Vi ska inte leda bolag. Sälj, sälj sälj säger jag - men först efter att Maud har städat upp efter sossar, miljöpartister och vänsterpartisters havererade styrning av bolaget och deras inköp av kol och kärnkraft.

Artikel nu på Aftonbladet

Nu ligger artikeln ute på Aftonbladet.se om partiets opinionssiffror och behovet av att hitta tillbaka till idéerna, mer av samhällskritik och mindre av regeringslojalitet.

4.5%

Ja vad ska man säga. Jag har i tidigare artiklar och kommentarer på bloggen redogjort för det som jag anser vara problemet med centerpartiet i dag.

1. Ideologisk förvirring, eller åtminstone inte styrkurs.

2. För mkt stat, för lite parti

3. Reformarbetet har avstannat

4. Det behövs en nytändning, tydligt ledarskap och en riktning

för att snabbt och slarvigt sammanfatta det. Magnus Andersson, Johan Hedin och Liberal och långsint skriver alla bra om det i dag. Jag har själv skrivit till Aftronbladet debatt. Vi får se hur den tar sig ut om den kommer med.

Jag har också under en lång tid mend jämna mellanrum mejlat partistyrelsen och riksdagsgruppen i en rad strategiska frågor som borde hanteras. Utan nämnvärd reaktion ska väl tilläggas. Det smärtar så klart att se att ungefär det jag beskrivit tidigare nu sker. Men än är det tid till valet och saker och ting kan fortfarande få styrfart.

I Stockholms stad har vi det helt klart. Men det vore ju bra om hela partiet hade det.

Brännpunkt i dag

Dagens artikel på Brännpunkt om flyktingbarns rättigheter hittar ni här.

Studio ett kl 16.00

I dag medverkar jag i Studio ett i P1 kl 16.00 ang mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Deltar gör också representanter för Migrationsverket och SKL.

Ensamkommande flyktingbarn

För en tid sedan, jag rä altid dålig med tider och gissar men ca 1.5 år sedan, hade vi ett underskott på platser för att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Genom samtal med och vädjande till kommunerna lyckades vi få fram fler platser.

Vi har kontinuerligt följt frågan och för ett par veckor sedan tagit upp den på nytt eftersom underskottet i dag har nått 500 och den långsiktiga trenden är att det kommer fler ensamkommande barn.

Lägg sedan till att Malmö kommun placerar barnen i Vellinge. Båda kommunerna agerar fel. Den första för att den tar ära, pengar osv men inte full ansvar. Därtill så fattar jag inte hur man tänker när man utsätter ensamkommande barn för hetsk stämning i Vellinge. Så klart inte från alla Vellingebor men åtminstone så många att stämningen blir hätsk och påeldad av den modrata (?) kommunledningen.

I Vellinge står kommunledningen med en gemensam fiende. Ensamkommande flyktingbarn. Det är så sjukt att jag inte ens behöver utveckla min frustration. Jag tycker inte att Vellinge förtjänas att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

På Gotland däremot ser man det som en självklarhet, som något bra och en del i en långsiktig strategi. Gotland har fattat galoppen, särskilt i det långa loppet.

Den puckel som vi nu står inför kan bara hanteras genom att kommuner nu tecknar avtal. I ett längre skede är det så klart omöjligt för oss att fortsätta locka, pocka, skriva brev, uppamana osv för att få detta att fungera.

Två huvudsakliga linjer finns i dag. Finns en tredje eller fjärde tar vi tacksammas emot dem. Den ena är att tvinga kommunerna. De ska helt enkelt inte kunna säga nej. Det är inte aptitligt. Jag tror inte Vellinge skulle ha en trygg miljö för barnen. Änu mindre om de så att säga tvingades att hantera detta. Det finns en rad andra problem kring kommunala självstyret osv också.

En annan linje är att staten sköter mottagandeverksamheten i sin helhet. Det vore nytt och ett brott mot hur vi tidigare fördelat ansvar och kräver mycket tankearbete men i dagsläget känns det som en mer aptitlig väg att gå. Diskussionen lär fotsätta.

Ni kan bland anat följa diskussionen på Ekot, Aftonbladet och Svd.

Om Mp och C

Har i dag skrivit på Newsmill om den position och den möjlighet miljöpartiet i dag besitter. De kommer att tappa framöver men ändå göra ett bra val är min bedömning. Till viss del är deras framgång också beroende av vilka val centerpartiets ledning gör där vi har haft samma anda tidigare men den på något sätt stannat av under åren i regering.

Kärnkraftsstrul igen

Det är klart att det retar upp dem inom centerpartiet som slagits för en avveckling när Folkpartiet kort efter den historiska energiöverenskommelsen tar upp frågan om byggnad av fler kärnkraftsverk. Det behövs ingen större begåvning för att inse att det skulle bli så.

Men det finns samtidigt något intressant i det hela. Till Ekot säger partisekreterare Anders Flanking bland annat:
"– Nu tycker jag att det gäller att hålla sig till den energiöverenskommelse som är en historisk satsning på förnybar energi. Nu finns det i den här överenskommelsen, och det är väl det som gäller för både oss och Folkpartiet, så jag vet inte riktigt vad det är man är ute efter, säger Anders Flanking."

Det visar på en stor skillnad mellan Centerpartiet och Folkpartet just nu. I Folkpartiet låter man sitt landsmöte föra debatter man anser framåtsyftande och begränsar sig inte av regeringsöverenskommelser. Man kan alltid föra en diskussion om regeringsduglighet och respekt för överenskommelser men det finns ett friskhetstecken i det som saknas hos centerpartiet.

Har vi en överenskommelse låter vi den i allt väetnlig tockså bli partiets politik också ur ett långsiktigt perspektiv vilket hindrar den egna partidebatten. Det betyder på intet sätt att folkpartiets utspel är det klokaste. Men det det finns som sagt denna friskhet i att kunna ha en egen partilinje men med respekt för uppgjorda överenskommelser och inte se dem som oförenliga storheter.

Hos oss har vi bara valt regeringslinjen och inte klarat av att föra den egna debatten ordentligt. Allra minst utåt.

Ett femte steg i jobbskatteavdraget

Centerpartiets skattegrupp presenterar i dag i en delrapport ett femte steg i jobbskatteavdraget som förslag inför nästa mandatperiod. Jobbskatteavdraget ska ligga på ca 10 miljarder och ni hittar förslaget här.

Jag bugar mig!

Jag kan bara buga mig för Louise Persson som ger en väl underbyggd och hel bredsida åt det hon kallar Folkhemmets mardrömmar som vägrar dö. Jag ger dig stående ovationer för detta Louise! Lysande!

Åt pipan

Det är verkligen åt pipan när Malmö åtar sig att ta hand om ensamkommande flyktingbarn och sedan placerar dem i andra kommuner. Det innbär om jag tolkar det hela rätt att Malmö får intäkterna vilka är väldigt generösa för att placera ensamkommande flyktingbarn och de kommuner de blir placerade i får ta kostnader eftersom de bor i de kommunerna.

I Vellinge kallar man till stormöte och hetsar upp stämningen på ett sätt som är utan motstycke. I kläm hamnar som alltid flyktingbarnen. Jag tycker gott Malmö kan skämmas precis lika mycket som Vellinge. Fy fan.

Som vanligt är det diskussioner om stulna cyklar som direkt koplas sama med migranter. Lite längre i diskussionen trodde jag vi kommit 2009 men inte i Vellinge heller.

Det finns all anledning att snabba upp diskussionen om hur vi ska få ordning på detta. Det kommunala självstyret ska inte inskränkas men uppenbart är kommunerna (inte alla men för många) i det här landet så insnöade på sitt eget att inte ens extra intäkter, generösa sådana, längre lockar.

Stockholms län på fel väg

Det pågår nu arbeten runtom i partidistrikten för fulla muggar med att arbeta fram listor inför valet. I Stockholms län som är mitt grannpartidistrikt har man redan klarat av medlemsomröstningen och nomineringskomittén har lagt fram ett förslag till lista.

Eftersom jag inte är medlem där har jag inget inflytande över listans utformning. Jag vill dock här poängtera ett stort misstag man gör om man går på nomineringskommitténs förslag.

Magnus Andersson som är förbundsordförande i CUF hade inget lätt uppdrag att ta över efter mig. Jag hade en bred mediaplattoform och CUF hade en tydlig och kaxig profil. Magnus har klarat det galant. I omröstningen kom han högre upp än han nu är föreslagen och att man flyttar ner och inte upp honom säger en hel del. Jag ska försökt sammanfatta det nedan.

Centerpartiets förnyelse har gått i stå. Den har inte gått bakåt men i ärlighetens namn har inte mycket hänt de sista åren. Utav alla namn på listan är Magnus Andersson den tydligaste förnyaren. En nedflyttning av honom innebär att man säger från distriktets sida att förnyelsen stannar av.

Det innebär också att man tackar nej till den stor del av den "modernistiska" väljargruppen i Stockholms län som är oerhört stor och som tog centerpartiet från ett till tre mandat i sista valet.

Centerpartiet har inte många politiska profiler på den nationella arenan. Magnus Andersson är en av dem som finns. Vid snabb och slarvig undersökning på knuff.se och eniros nyhetssök på Kerstin Lundgren, Per Lodenius och Magnus Andersson syns det klart att han som inte suttit i riksdagen den sista mandatperioden leder "medialigan". Han ser ut att ha deltagit mer i radio och tv de sista året än de två sittande ledamöterna har riksmediagenomslag tillsamans och totalt i alla medier - också deras hemmedier.

Den mediala plattformen och politiska bredden Magnus har säger man nej till i Stockholms län genom att flytta ned honom på listan. Han har dessutom chansen att bli ännu bredare och har potential att bli en politisk personlighet. Kanske är det något som stör nomineringskommittén?

Att vara CUF-ordförande är att veta hur det är att slita. Många och långa timmar. Det innebär att du har provat alla tänkbara kampanjmetoder och knep alldeles nyligen. Du vet som ordförande i ett ungdomsförbund att det rä ful fart framåt, att våga pröva och att slita hårt som ger effekt. Magnus har visat på det i aktiv handling och nomineringskommittén säger tack men nej tack.

Som ingen annan på listan har Magnus en bredd, ett förtroende inom och en förståelse för sociala medier. De andra yngre kandidaterna har det också men inte med samma kraft som Magnus. Valet kommer inte att avgöras av sociala medier men de kommer att ha effekt. Den säger man också nej till.

Genomgående har nomineringskommittén bestämt sig för en fögubbning. Alla yngre kandidater har flyttas ned. Hur tänkte man då?

Magnus kan dra med sig en lång rad nya väljare med sin bredd, att han tilltalar förnyarna som är otroligt många i väljarkåren i Stockholms län och att han kan nå dem på nytt sätt. Detta säger nominergskommitten nej till.

I någon mån befinner han sig i en situation där han är större än sitt parti i den meningen att han kan få uppslutning av många, har en bredd och en potentiell väljarbas som är mycket bredare än medlemsskaran i partidistriktet. Men det går inte att mobilisera utan den konkreta chansen att komma in. Jag minns själv hur många det var i förra valet som ville rösta på mig men inte trodde vi skulle få mandat eller att vi skulle få ett och därför inte gjorde det.

Den plats han borde få är nummer tre om partidistriktet menar allvar med förnyelsen, breddand väljarbas osv. Det är självklart att man inte flyttar ned sittande ledamöter under förutsättning att de har levererat under åren och det har Kerstin och Per gjort. Att ge Magnus erkännandet och kampviljan av plats nummer tre skulle kunna växla ut i att också en fjärde eller till och med femte person kommer in.

Valet ligger i händerna på stämman den 21 november.

Så störande

Tycker det är så störande att Tv 4 hela morgonen i nyheterna om omregleringen av Apoteket hela tiden kallat det för utförsäljning. Det är en försäljning. En utförsäljing är en rea. Svt har sent omsider fattat att det är en del i den politiska retoriken från oppositionen att kalla det utförsäljning.

Tv 4 tar dock ogenerat sida och kallar försäljningen för realisation.

Mystisk diagnos

Kärnkraftspsykopat är tydligen en ny diagnos. Helt klart spännande. Ni kan läsa om den här. Undrar vad de rekommenderar för terapi mot sådant?

Gasledning

Så har regeringen sagt ja till gasledningen. Oppositionen gapar sig hesa. Som om Mona Sahlin skulle ha gått emot internationell rätt och sagt nej. Det är bara ett dåligt spel för gallerierna.

Det vi har haft att ta hänsyn till är miljökraven vilka Nordstream har uppfyllt. Och nu ska den byggas. Jag tycker det är tämligen odramatiskt det hela.

Det var väl skönt

I natt blev det så klart att ingen ska stängas av från internet i alla fall i avgörandet om telekompaketet. Vad jag förstår rösatde man enigt för telekompaketet vilket är en tydlig markering.

Läs vad Lena Ek själv skriver här.

Något bra med denna annars snöiga dag.

Lunch med Petra

Ser fram emot dagens lunch med Petra Östergren. Det händer en hel del forskningsmässigt som kan bli intressant för den kommande debatten om sexköpslagen och översynen av den. Dags att informera sig lite mer om vad som sker och kommer att ske framöver.

Men ser man på!

Vänsterpartiet gör som sossarna och börjar flirta med företagen. Inget förvånar mig längre. De har sållat lite bland förslagen och kastar ut några punkter och tycker att de är toppen. De glömmer visst säga att de radikalt vi häja skatterna för folk, för företag, lägga på regelbördor, skärpa planskrivandekrav, införa förmögenhetsskatt osv osv.

Man kan inte bar aha några punkter företagarna gillar. Man måste ta bort dem de hatar också.......De glömde visst det.

Men intressant är att företagande börjar bli accepterat på en bredar front än någonsin. Om vi sållar bort allt märkligt i sossarnas och vänsterns företagarflirt så finns det en underliggande tendens som är intressant och tål att funderas på.

Snart kanske det självklara inte är att fråga vilken anställning man vill ha utan vad man vill göra när man blir stor. Kanske.