En professor (ja det är sant han är professor även om det är svårt att tro) försöker på Svt debatt sig på ett karaktärsmord på Annie Lööf (kallade henne Johansson i en tv-intervju i dag) på Svt debatt som ni kan läsa här. Jag svarade honom med omedelbar verkan och svaret hittar ni här.
onsdag, augusti 31, 2011
Hela förslaget till partistyrelse
Här kommer hela förslaget till val av ny partistyrelse för Centerpartiet.
Val av partiordförande
Annie Lööf, Värnamo
Val av 1:e vice partiordförande
Anders W Jonsson, Hedesunda
Val av 2:e vice partiordförande
Anna-Karin Hatt, Stockholm
Val av tretton övriga ledamöter i partistyrelsen
Torbjörn Egerhag, Bor (ov)
Lena Ek, Valdemarsvik (ov)
Anders Åkesson, Kalmar (ov)
Muharrem Demirok, Linköping (ov)
Sofia Jarl, Dala-Floda (ov)
Mari-Louise Wernersson, Falkenberg (ov)
Abir Al-Sahlani, Stockholm (nv)
Fredrick Federley, Stockholm (nv)
Kristina Jonäng, Ljungskile (nv)
Johan Linander, Stora Rödde (nv)
Maria Söderberg, Krokom (nv)
Linda Ylivainio, Övertorneå (nv)
Per Åsling, Trångsviken (nv)
Val av två övriga ledamöter i verkställande utskottet
Lena Ek, Valdemarsvik (ov)
Mari-LouiseWernersson, Falkenberg (nv)
Val av partiordförande
Annie Lööf, Värnamo
Val av 1:e vice partiordförande
Anders W Jonsson, Hedesunda
Val av 2:e vice partiordförande
Anna-Karin Hatt, Stockholm
Val av tretton övriga ledamöter i partistyrelsen
Torbjörn Egerhag, Bor (ov)
Lena Ek, Valdemarsvik (ov)
Anders Åkesson, Kalmar (ov)
Muharrem Demirok, Linköping (ov)
Sofia Jarl, Dala-Floda (ov)
Mari-Louise Wernersson, Falkenberg (ov)
Abir Al-Sahlani, Stockholm (nv)
Fredrick Federley, Stockholm (nv)
Kristina Jonäng, Ljungskile (nv)
Johan Linander, Stora Rödde (nv)
Maria Söderberg, Krokom (nv)
Linda Ylivainio, Övertorneå (nv)
Per Åsling, Trångsviken (nv)
Val av två övriga ledamöter i verkställande utskottet
Lena Ek, Valdemarsvik (ov)
Mari-LouiseWernersson, Falkenberg (nv)
Annie Lööf ny ledare
Annie Lööf som jag propagerat för sedan diskussionen startades av Abir al-Sahlani och mig i våras blev förslaget från valberedningen till ny partiledare för Centerpartiet. Stort grattis Annie! Hon har ett förkrossande stöd i alla centerstarka delar av landet och har dessa siffror med sig som valberedningen redogjort för:
"Beskedet från återrapporteringen är tydligt om vem Centerpartiets medlemmar vill ha som ny partiordförande. Av 200 kommunkretsar som nominerat får Annie Lööf 169 röster, Anna-Karin Hatt 26 röster och Anders W Jonsson 5 röster. Av 24 distrikt förordade 23 Annie Lööf. Från Centerpartiets och syskonorganisationerna Centerkvinnorna, Centerpartiets Ungdomsförbund och Centerstudenternas avdelningar har 61 nomineringar kommit varav 56 förespråkar Annie Lööf. Av de 194 enskilda som nominerat har 143 Annie Lööf som favorit."
I förslaget till ny partistyrelse finns också Abir al-Sahlani, Johan Linander och jag med. Nu hoppas vi det håller också på partistämman.
Magnus Andersson har bloggat kort här. Expressen har en kortis här.
"Beskedet från återrapporteringen är tydligt om vem Centerpartiets medlemmar vill ha som ny partiordförande. Av 200 kommunkretsar som nominerat får Annie Lööf 169 röster, Anna-Karin Hatt 26 röster och Anders W Jonsson 5 röster. Av 24 distrikt förordade 23 Annie Lööf. Från Centerpartiets och syskonorganisationerna Centerkvinnorna, Centerpartiets Ungdomsförbund och Centerstudenternas avdelningar har 61 nomineringar kommit varav 56 förespråkar Annie Lööf. Av de 194 enskilda som nominerat har 143 Annie Lööf som favorit."
I förslaget till ny partistyrelse finns också Abir al-Sahlani, Johan Linander och jag med. Nu hoppas vi det håller också på partistämman.
Magnus Andersson har bloggat kort här. Expressen har en kortis här.
Integrationsdebatt
Min partikollega och gamla vän Ilan Sadé hade en debattartikel på Newsmill här om dagen som jag besvarat å partiets och integrationsarbetsgruppens vägnar.
Valberedningen 10.30 i dag
Centerpartiets Valberedning presenterar kl 10.30 i dag sitt förslag till ny partiordförande och partistyrelse. Det hela går att följa via partiets hemsida som ni hittar här.
fredag, augusti 26, 2011
TT-genomgång
TT har gjort en genomgång av hur läget ligger i partiledarracet. CUF, centerkvinnorna och centerstudenterna uttalade i dag sitt stöd för Annie Lööf. TT har talat med distrikten. 21 av 27 har uttalat sig.
Av de 21 distrikten talar 18 för Annie Lööf. 2 är delade mellan Hatt och Lööf. 1 talar för Hatt. Under kvällen och morgondagen kommer de sista nomineringarna in. Jag följer med spänning också nomineringarna från enskilda som skriver offentilgt och från kommunkretsarna. Där är det dock kärvare att sammanställa saker när man sitter på ett möte men det ser ut att också vara en kraftig majoritet till Lööf där också.
Här hittar ni TT-artikeln.
Av de 21 distrikten talar 18 för Annie Lööf. 2 är delade mellan Hatt och Lööf. 1 talar för Hatt. Under kvällen och morgondagen kommer de sista nomineringarna in. Jag följer med spänning också nomineringarna från enskilda som skriver offentilgt och från kommunkretsarna. Där är det dock kärvare att sammanställa saker när man sitter på ett möte men det ser ut att också vara en kraftig majoritet till Lööf där också.
Här hittar ni TT-artikeln.
torsdag, augusti 25, 2011
Så ska de tas
I finansutskottet debatt i våras tog Annie Lööf på ett sakligt och vasst sätt debatten med Sd:s Johnny Skalin. Vill se alla centerpartister ta debatten lika sakligt och vasst framöver. Ytterligare ett skäl i Annie Lööfs vågskål till partiledarposten. Ni kan se delar av debatten här.
onsdag, augusti 24, 2011
En lysande succé
Jag tillhör ofta dem som befinner mig i en drivande position o centerpartiet. Jag gav mig in i politiken för att förändra. Inte för att bli tyst utan för att få chansen att debattera och diskutera samhällets utveckling.
Det har gjort att jag ofta är bråkstaken som kommer med förslag, som driver frågor och väcker opinion. jag anser att det är vad vi i partierna borde göra. Ofta har jag stått på ena sidan i en debatt och inte allt för sällan har jag kritiserat felaktigheter i partiet just för att jag ansett dem vara felaktigheter.
Därför är jag glad att kunna säga att det pågående partiledarracet är en lysande succé. 3 kandidater har modet att ställa sig till förfogande, låta sig granskas, utfrågas och en av dem kommer att bli partiledare. Alla tre kommer dock vara vinnare. Den som blir partiledare kommer att ha en väletablerad ställning från första dagen på ett helt annat sätt än med den gamla formen att välja partiledare.
De som inte blir partiledare har dock gjort sig mer kända, utökat sina kontaktnät och har en starkare ställning än de hade innan.
Som min kollega Anders Åkesson sa i ett samtal så krävs det stort mod av kandidaterna att ge sig in i denna process men det krävs också ett stort mod av hela partiet. Vad jag kunnat se så här långt så sköts kampanjerna snyggt. Något tjuvnyp här och där kommer alltid men det är otroligt moget och välskött.
Centerpartiet får fler kända profiler och det har vi inget att förlora på. Det breddar basen för debatten och ger ökad tyngd i ledarskapet. Den jag tror är den riktigt stora vinnaren i partiledarracet är Anders W Jonsson. Han har levererat mycket bra i arbetet och kommer nog att bli en övärderlig stöttepelare i partiet framöver.
Det som nu sker kommer att få stora verkningar på politiken framöver. Kraven på öppenhet och transparens kommer inte gå att vrida tillbaka. En del är att det bör ske liknande hanteringar inför komande EU-val. Men det kommer också krävas nya former av öppenhet i den politiska besutsprocessen och det som nu startar kommer inte att stanna hos centerpartiet utan leda till ett öppnare partiväsende över lag. Det är en vinst för demokratin och medborgarna. Vart det slutar? Det vet jag inte. Men jag vet att det är något gott.
Det har gjort att jag ofta är bråkstaken som kommer med förslag, som driver frågor och väcker opinion. jag anser att det är vad vi i partierna borde göra. Ofta har jag stått på ena sidan i en debatt och inte allt för sällan har jag kritiserat felaktigheter i partiet just för att jag ansett dem vara felaktigheter.
Därför är jag glad att kunna säga att det pågående partiledarracet är en lysande succé. 3 kandidater har modet att ställa sig till förfogande, låta sig granskas, utfrågas och en av dem kommer att bli partiledare. Alla tre kommer dock vara vinnare. Den som blir partiledare kommer att ha en väletablerad ställning från första dagen på ett helt annat sätt än med den gamla formen att välja partiledare.
De som inte blir partiledare har dock gjort sig mer kända, utökat sina kontaktnät och har en starkare ställning än de hade innan.
Som min kollega Anders Åkesson sa i ett samtal så krävs det stort mod av kandidaterna att ge sig in i denna process men det krävs också ett stort mod av hela partiet. Vad jag kunnat se så här långt så sköts kampanjerna snyggt. Något tjuvnyp här och där kommer alltid men det är otroligt moget och välskött.
Centerpartiet får fler kända profiler och det har vi inget att förlora på. Det breddar basen för debatten och ger ökad tyngd i ledarskapet. Den jag tror är den riktigt stora vinnaren i partiledarracet är Anders W Jonsson. Han har levererat mycket bra i arbetet och kommer nog att bli en övärderlig stöttepelare i partiet framöver.
Det som nu sker kommer att få stora verkningar på politiken framöver. Kraven på öppenhet och transparens kommer inte gå att vrida tillbaka. En del är att det bör ske liknande hanteringar inför komande EU-val. Men det kommer också krävas nya former av öppenhet i den politiska besutsprocessen och det som nu startar kommer inte att stanna hos centerpartiet utan leda till ett öppnare partiväsende över lag. Det är en vinst för demokratin och medborgarna. Vart det slutar? Det vet jag inte. Men jag vet att det är något gott.
torsdag, augusti 18, 2011
Vad är förnyelse?
I centerpartiet talar vi ständigt om förnyelse. Frågan är väl egentligen vad som menas med förnyelse? I mina ögon består förnyelsen av att bevara kärnvärden men inse att omvärlden förändras och att även språkbruket gör det. Liberala värderingar, miljöpolitik och decentralisering är de värden vi står på, förnyelsen är att kommunicera det på ett sätt som gör att vi i dag blir relevanta.
Hur har då förnyelsen sett ut? Den pågick mycket aktivt i samband med partiprogramsarbetet till det antpogs 2001. Därefter vidtog den process som handlar om omprövning och att dra konsekvenserna av det idéprogram man tagit. Fram till 2006 utvecklades det på en rad sätt där diskussionen om federalism som konsekvense av decentralisering gjorde att vi kunde konkretisera och bli mer konkret i vår sakframställan.
Efter 2006 stannade det helt av. De som hade varit mycket av hjärnorna bakom förnyelsen lämnade partiet och det kom att gå i stå. I stället för att avläsa omvärlden sm den ser ut åtegick vi till att göra problemformuleringarna utifrån hur vi i vår krets ser dem. Det gör att vi återbekräftar våra perspektiv som delas av kanske 6-7% av befolkningen. Problemet är i sig inte att vi i centerpartiet är ganska homogena. Problemet är att vi inte inser hur homogena vi är.
Ett parti måste kunna lyssna utanför sig själv och röra sig i ett spektrum av olika kulturer, livsstilar och uppfattningar för att kunna läsa trender och göra bedömningar av hur vi formulerar oss för att sakfrågorna ska nå fram.
Globalisering, enormt ökat antal singelhushåll, 2 miljoner av våra 9 har utländsk härkomst, individualiseringstrender, att allt fler lever i både stad och land osv är alla saker som påverkar utvecklingen. Där måste vi bli bättre på att hänga med och formulera oss på ett relevant sätt.
Det har tjatats till förbannelse om oss i Stureplascentern som om vi tagit över partiet. Vi må ha varit duktiga på att debattera men på inga ledande positioner finns någon ur partiavdelningen med. 1 av 23 i riksdagsgruppen. Ingen i partistyrelsen. Ingen i den mäktiga kommungruppen. Ingen i det centrala distriktsordförandekåren. Ingen i förtroenderådet. Kanske en av drygt 500 ombud på partistämman. Det är inte för mycket av förnyelse som har lett oss dit vi är i dag. Det är för lite av förnyelse som gjort att vi stagnerat.
Det är därför intressant att se Birger Schlaug i Nyhetspanelen säga att Stureplanscentern tagit över. Han har inte läst på och ser det nog som ett sätt att skrämma upp partimedlemmar om denna läskiga drake som äter barn. Om Annie Lööf blir vald då blir det hemskt säger han utan att med ett ord konkretisera vad han menar. I nästa andetag ger han Anna-Karin Hatt judaskyssen genom att omfamna henne. Alla som kan ngt om centerpartisterna vet att den gamla stammens miljöpartister är det värsta de vet efter kommunister. Hans incitament är inte att diskutera hur ett framgångsrikt centerparti kan byggas utan att som politisk opponent göra vad han kan för att såga de pinnar vi sitter på och i ett par korta meningar försökte han sänka både Lööf och Hatt.
Den politiska förnyelsen där jag vågar hävda att jag kanske varit den tydligaste debattören måste få ta fart. Partiledarvalet är startskottet för det och ur det perspektivet är det också intressant att se kvalitéerna hos de olika kandidaterna. Annie Lööf som förnyaren, Anna-Karin Hatt som mer av traditionalist och Anders W Jonsson mitt emellan. För partiets del kommer mycket att avgöras i samband med partiledarvalet och jag kan bara hoppas att vem det än blir så ger hen all kraft till förnyelsearbetet.
Annars är vi snart helt irrelevanta som politisk kraft och det kommer inte längre gå att öka vår väljarbas som parti utan vi kommer i ett första led att bli ett parti som går tilbaka till att vara inriktat på särintressen i stället för idéer. I nästa steg försvinner vi ur fler politiska församlingar och snart finns vi bara regionalt. Det vore en katastrof men förnyelsen är nyckeln till att bryta detta och Annie Lööf är den jag ser som förstår förnyelsen och kan leda den bäst. Det vore dock klargörande om samtliga 3 partiledarkandidater än tydligare kunde markera vad de menar med förnyelse och hur de vill leda den.
Hur har då förnyelsen sett ut? Den pågick mycket aktivt i samband med partiprogramsarbetet till det antpogs 2001. Därefter vidtog den process som handlar om omprövning och att dra konsekvenserna av det idéprogram man tagit. Fram till 2006 utvecklades det på en rad sätt där diskussionen om federalism som konsekvense av decentralisering gjorde att vi kunde konkretisera och bli mer konkret i vår sakframställan.
Efter 2006 stannade det helt av. De som hade varit mycket av hjärnorna bakom förnyelsen lämnade partiet och det kom att gå i stå. I stället för att avläsa omvärlden sm den ser ut åtegick vi till att göra problemformuleringarna utifrån hur vi i vår krets ser dem. Det gör att vi återbekräftar våra perspektiv som delas av kanske 6-7% av befolkningen. Problemet är i sig inte att vi i centerpartiet är ganska homogena. Problemet är att vi inte inser hur homogena vi är.
Ett parti måste kunna lyssna utanför sig själv och röra sig i ett spektrum av olika kulturer, livsstilar och uppfattningar för att kunna läsa trender och göra bedömningar av hur vi formulerar oss för att sakfrågorna ska nå fram.
Globalisering, enormt ökat antal singelhushåll, 2 miljoner av våra 9 har utländsk härkomst, individualiseringstrender, att allt fler lever i både stad och land osv är alla saker som påverkar utvecklingen. Där måste vi bli bättre på att hänga med och formulera oss på ett relevant sätt.
Det har tjatats till förbannelse om oss i Stureplascentern som om vi tagit över partiet. Vi må ha varit duktiga på att debattera men på inga ledande positioner finns någon ur partiavdelningen med. 1 av 23 i riksdagsgruppen. Ingen i partistyrelsen. Ingen i den mäktiga kommungruppen. Ingen i det centrala distriktsordförandekåren. Ingen i förtroenderådet. Kanske en av drygt 500 ombud på partistämman. Det är inte för mycket av förnyelse som har lett oss dit vi är i dag. Det är för lite av förnyelse som gjort att vi stagnerat.
Det är därför intressant att se Birger Schlaug i Nyhetspanelen säga att Stureplanscentern tagit över. Han har inte läst på och ser det nog som ett sätt att skrämma upp partimedlemmar om denna läskiga drake som äter barn. Om Annie Lööf blir vald då blir det hemskt säger han utan att med ett ord konkretisera vad han menar. I nästa andetag ger han Anna-Karin Hatt judaskyssen genom att omfamna henne. Alla som kan ngt om centerpartisterna vet att den gamla stammens miljöpartister är det värsta de vet efter kommunister. Hans incitament är inte att diskutera hur ett framgångsrikt centerparti kan byggas utan att som politisk opponent göra vad han kan för att såga de pinnar vi sitter på och i ett par korta meningar försökte han sänka både Lööf och Hatt.
Den politiska förnyelsen där jag vågar hävda att jag kanske varit den tydligaste debattören måste få ta fart. Partiledarvalet är startskottet för det och ur det perspektivet är det också intressant att se kvalitéerna hos de olika kandidaterna. Annie Lööf som förnyaren, Anna-Karin Hatt som mer av traditionalist och Anders W Jonsson mitt emellan. För partiets del kommer mycket att avgöras i samband med partiledarvalet och jag kan bara hoppas att vem det än blir så ger hen all kraft till förnyelsearbetet.
Annars är vi snart helt irrelevanta som politisk kraft och det kommer inte längre gå att öka vår väljarbas som parti utan vi kommer i ett första led att bli ett parti som går tilbaka till att vara inriktat på särintressen i stället för idéer. I nästa steg försvinner vi ur fler politiska församlingar och snart finns vi bara regionalt. Det vore en katastrof men förnyelsen är nyckeln till att bryta detta och Annie Lööf är den jag ser som förstår förnyelsen och kan leda den bäst. Det vore dock klargörande om samtliga 3 partiledarkandidater än tydligare kunde markera vad de menar med förnyelse och hur de vill leda den.
onsdag, augusti 17, 2011
Min nominering till partiordförandeposten: Annie Lööf
Jag har försökt att kort summera mina ingångar till varför jag nominerar Annie Lööf till partiordförande i ett brev till valberedningen. Ni finner det nedan:
Hej valberedningen!
Det är dags att för mig nu skriva min nominering till partiordförandeposten. Det är väl känt att jag ser Annie Lööf som den bästa för centerpartiet och jag ska ta mig tiden att utveckla argumenten för min position. Det är i personfrågor alltid lätt att haspla ur sig namn och en position. Det är svårare att formulerar den och argumentera för den.
Mina utgångspunkter i den eviga debatten om vilken väg partiet ska gå är givetvis viktiga för mitt ställningstagande och jag börjar därför med dem.
Jag vill se centerpartiet som en tydlig liberal kraft i svensk politik mellan socialister och konservativa. Vi ska vara socialt progressiva och värna människors egenmakt. Jag vill se att vi sätter människor före systemen och alltid står på den enskildes sida. Ett fritt näringsliv är grunden för att vi ska kunna skapa arbete och att vi ska kunna ha gemensamma försäkringar som har bärighet.
Det är viktigt för mig att partiet blir närvarande hos människor. Vi ska inte vara ett parti som nämns vid ett enskilt förslag som nämns och sedan tynar bort utan människor ska känna i vilken riktning vi är på väg och därmed kunna dra slutsatser om vart vi landar i hart när samtliga frågor. Vi ska heller inte vara en provinsiell kraft där partiledarens hemort är avgörande. Därför är det helt oviktigt för mig var partiledaren är född utan det viktiga är vad denne vill och därför förordar jag en partiledarkandidat som råkar vara född och bo i Värnamo.
Centerpartiet behöver en ledare som kan ange ton och riktning och inspierar oss andra att jobba vidare. Vi ska gå att känna igen från riksdebatterna till debatterna o kommunfullmäktige runtom i landet på att vi håller en linje. Det har framförts i debatten om partiledare att det är en "förhandlare" vi behöver. Jag tror att det är viktiga egenskaper att ha i ett parti men de primära är att kunna leda och att kunna samla förtroende. Att Annie har samtliga ovan uppräknade egenskaper står klart efter åren i riksdagen.
Det är viktigt för mig att partiledaren kan samla detta förtroende. Det är minst lika viktigt att partiledaren har parlamentarisk erfarenhet och har stått ansvarig inför väljare. När en person har gjort detta och kunnat företräda sina väljare och fått förnyat och ökat förtroende så är det ett tydligt bevis på att förstår relationen mellan förtroendevald och väljare. Utan den grundläggande förståelsen kan ett parti aldrig växa sig stort. Det är också ett bevis på att personen i fråga når ut i breda lager och kan organisera budskap och idéer på ett sätt som gör att väljarna är beredda att ge stöd.
I den parlamentariska erfarenheten ligger att ha erfarenhet av utredningar, utskottsarbete, gruppledarskap, motionsskrivande, väljarkontakter, att ibland reda ut knutar och att ibland slåss för sin åsikt. samt inte minst att förstå den parlamentariska situationen som parlamentariker och som regeringsunderlag.
Vår ledare behöver också ha ett starkt förtroende internt för att snabbt bli partiledare. Valet sker vid en viss tidpunkt men ju längre ifrån det interna förtroendet man har stått desto längre tid tar det att i praktiken bli ledaren. Annie Lööf har som vice gruppordförande i riksdagsgruppen fått vårt näst högsta förtroende. Hon har som vår talesperson i finansfrågorna fått vårt tyngsta utskott att arbeta med och hon har i 2 val övertrumfat alla oss andra i riksdagsgruppen. Därtill har hon levererat i utredningar och har vågat stått upp för partiets position i mycket svåra frågor och hämtat in och ökat sitt stöd efter den svåra debatt vi hade efter FRA och där få andra i partiet har varit med om en liknande situation.
Vi måste veta vad vår partiledare vill. Vi har i riksmedia kunnat följa Annie under många år och se henne sätta ned foten i en lång rad politiska frågor. Så klart kommer en del att få omprövas som partiledare och som företrädare för hela partiet men hon anger ton och riktning som jag även de gånger hon och jag har haft helt olika uppfattningar bara kan känna en stor ödmjukhet inför. Hon är vare sig ett oskrivet blad eller en politisk novis utan har om vi ska vara ärliga en rad erfarenheter som inte ens vår nuvarande partiledare hade vid förra partiordförandevalet. Det är en enorm styrka.
Det finns andra saker som anger personliga kvalitéer hos Annie som gör att hon står ut i vilken massa som helst. Under sin första mandatperiod med tunga frågor, med ett reseschema som slår de flestas ändå lyckades att göra färdigt sina studier visar på en kapacitet som de flesta av oss bara kan drömma om. Hon har därtill stått som vinnare i ungdomsförbundet i valet till vice ordförande, i två riksdagsval och i de val vi har förrättat i riksdagsgruppen.
Att som riksdagsledamot, en av 349, bli känd är oerhört svårt. Annie har lyckats med den bedriften och det vittnar också om att hon har det där lilla extra som går hem hos folk och som går igenom mediabruset. Även om vi önskar att det inte vore en avgörande egenskap så blir det en allt viktigare sådan och i förlängningen avgör det om partiet har företrädare som väljarna vet om och "känner" eller inte.
Jag kan skriva än mycket mer om de saker som gör att Annie har mitt och mångas med mitt förtroende men detta summerar några av de för mig viktigaste punkterna. Jag ser en ny vår randas och den kommer med Annie. Det är jag beredd att jobba för till 100%.
Mvh
Fredrick Federley
Hej valberedningen!
Det är dags att för mig nu skriva min nominering till partiordförandeposten. Det är väl känt att jag ser Annie Lööf som den bästa för centerpartiet och jag ska ta mig tiden att utveckla argumenten för min position. Det är i personfrågor alltid lätt att haspla ur sig namn och en position. Det är svårare att formulerar den och argumentera för den.
Mina utgångspunkter i den eviga debatten om vilken väg partiet ska gå är givetvis viktiga för mitt ställningstagande och jag börjar därför med dem.
Jag vill se centerpartiet som en tydlig liberal kraft i svensk politik mellan socialister och konservativa. Vi ska vara socialt progressiva och värna människors egenmakt. Jag vill se att vi sätter människor före systemen och alltid står på den enskildes sida. Ett fritt näringsliv är grunden för att vi ska kunna skapa arbete och att vi ska kunna ha gemensamma försäkringar som har bärighet.
Det är viktigt för mig att partiet blir närvarande hos människor. Vi ska inte vara ett parti som nämns vid ett enskilt förslag som nämns och sedan tynar bort utan människor ska känna i vilken riktning vi är på väg och därmed kunna dra slutsatser om vart vi landar i hart när samtliga frågor. Vi ska heller inte vara en provinsiell kraft där partiledarens hemort är avgörande. Därför är det helt oviktigt för mig var partiledaren är född utan det viktiga är vad denne vill och därför förordar jag en partiledarkandidat som råkar vara född och bo i Värnamo.
Centerpartiet behöver en ledare som kan ange ton och riktning och inspierar oss andra att jobba vidare. Vi ska gå att känna igen från riksdebatterna till debatterna o kommunfullmäktige runtom i landet på att vi håller en linje. Det har framförts i debatten om partiledare att det är en "förhandlare" vi behöver. Jag tror att det är viktiga egenskaper att ha i ett parti men de primära är att kunna leda och att kunna samla förtroende. Att Annie har samtliga ovan uppräknade egenskaper står klart efter åren i riksdagen.
Det är viktigt för mig att partiledaren kan samla detta förtroende. Det är minst lika viktigt att partiledaren har parlamentarisk erfarenhet och har stått ansvarig inför väljare. När en person har gjort detta och kunnat företräda sina väljare och fått förnyat och ökat förtroende så är det ett tydligt bevis på att förstår relationen mellan förtroendevald och väljare. Utan den grundläggande förståelsen kan ett parti aldrig växa sig stort. Det är också ett bevis på att personen i fråga når ut i breda lager och kan organisera budskap och idéer på ett sätt som gör att väljarna är beredda att ge stöd.
I den parlamentariska erfarenheten ligger att ha erfarenhet av utredningar, utskottsarbete, gruppledarskap, motionsskrivande, väljarkontakter, att ibland reda ut knutar och att ibland slåss för sin åsikt. samt inte minst att förstå den parlamentariska situationen som parlamentariker och som regeringsunderlag.
Vår ledare behöver också ha ett starkt förtroende internt för att snabbt bli partiledare. Valet sker vid en viss tidpunkt men ju längre ifrån det interna förtroendet man har stått desto längre tid tar det att i praktiken bli ledaren. Annie Lööf har som vice gruppordförande i riksdagsgruppen fått vårt näst högsta förtroende. Hon har som vår talesperson i finansfrågorna fått vårt tyngsta utskott att arbeta med och hon har i 2 val övertrumfat alla oss andra i riksdagsgruppen. Därtill har hon levererat i utredningar och har vågat stått upp för partiets position i mycket svåra frågor och hämtat in och ökat sitt stöd efter den svåra debatt vi hade efter FRA och där få andra i partiet har varit med om en liknande situation.
Vi måste veta vad vår partiledare vill. Vi har i riksmedia kunnat följa Annie under många år och se henne sätta ned foten i en lång rad politiska frågor. Så klart kommer en del att få omprövas som partiledare och som företrädare för hela partiet men hon anger ton och riktning som jag även de gånger hon och jag har haft helt olika uppfattningar bara kan känna en stor ödmjukhet inför. Hon är vare sig ett oskrivet blad eller en politisk novis utan har om vi ska vara ärliga en rad erfarenheter som inte ens vår nuvarande partiledare hade vid förra partiordförandevalet. Det är en enorm styrka.
Det finns andra saker som anger personliga kvalitéer hos Annie som gör att hon står ut i vilken massa som helst. Under sin första mandatperiod med tunga frågor, med ett reseschema som slår de flestas ändå lyckades att göra färdigt sina studier visar på en kapacitet som de flesta av oss bara kan drömma om. Hon har därtill stått som vinnare i ungdomsförbundet i valet till vice ordförande, i två riksdagsval och i de val vi har förrättat i riksdagsgruppen.
Att som riksdagsledamot, en av 349, bli känd är oerhört svårt. Annie har lyckats med den bedriften och det vittnar också om att hon har det där lilla extra som går hem hos folk och som går igenom mediabruset. Även om vi önskar att det inte vore en avgörande egenskap så blir det en allt viktigare sådan och i förlängningen avgör det om partiet har företrädare som väljarna vet om och "känner" eller inte.
Jag kan skriva än mycket mer om de saker som gör att Annie har mitt och mångas med mitt förtroende men detta summerar några av de för mig viktigaste punkterna. Jag ser en ny vår randas och den kommer med Annie. Det är jag beredd att jobba för till 100%.
Mvh
Fredrick Federley
måndag, augusti 15, 2011
Äntligen händer det grejer
För ganska precis 6 år sedan satt vår riksdagsgrupp och fördelade politiska ansvarsområden. När det kom till familjepolitiken som ligger under socialförsäkringsutskottet sa jag att jag gärna kunde ta det men då ska man vara medveten om att jag är för individualiserad föräldraförsäkring och inte kollektiva. Det var då mest ett hö hö till bemötande i den frågan.
Under detta år har det dock hänt en hel del. Jag har hört om diskussioner i den riktningen i arbetsgrupper och i dag lämnar en av dem förslag till partistyrelsen om att vi på stämman ska ställa oss bakom individualiserad föräldraförsäkring.
Som stöd till arbetsgruppens förslag har Annika Qarlsson, Marie-Louise Wernersson, Muharrem Demirok och jag en debattartikel i Svd. Är mkt glad att det händer saker på det här området. Debattartikeln hittar ni här.
Under detta år har det dock hänt en hel del. Jag har hört om diskussioner i den riktningen i arbetsgrupper och i dag lämnar en av dem förslag till partistyrelsen om att vi på stämman ska ställa oss bakom individualiserad föräldraförsäkring.
Som stöd till arbetsgruppens förslag har Annika Qarlsson, Marie-Louise Wernersson, Muharrem Demirok och jag en debattartikel i Svd. Är mkt glad att det händer saker på det här området. Debattartikeln hittar ni här.
onsdag, augusti 10, 2011
Annies reseschema
Annie Lööfs reseschema i partiledarkampanjen ligger nu ute på hennes blogg och ni hittar det här. Hennes facebookgrupp bara växer och här kan ni gå med i den.
måndag, augusti 08, 2011
Annie ger programförklaring
Annie Lööf (fd Johansson) skriver i dag på DN-debatt om sin inriktning ifall hon blir partiledare för centerpartiet. Mycket bra artikel som ni kan läsa här.
Själv ska jag vänta ytterligare ett tag innan jag formulerar mig. Att det är Annie jag tror bäst kan lyfta centerpartiet är dock ingen hemlighet.
Själv ska jag vänta ytterligare ett tag innan jag formulerar mig. Att det är Annie jag tror bäst kan lyfta centerpartiet är dock ingen hemlighet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
